Devri

Recherche 'sit...' : 26 mots trouvés

Page 1 : de sit (1) à situin (26) :
  • Sit
    Sit

    m. –ed Scythe.

    (1866) HSH 118. ar Sarmathed, ar Scythed, ar Getuled ha cals a re-all.

  • sit .1
    sit .1

    voir sistr

  • sit .2
    sit .2

    s. =

    (1744) L’Arm 433a. Déliter, tr. «Dissiancein ur mein ; Lacad ur mein ar é cid

  • sitadell
    sitadell

    f. Femme originale, qui ne conduit pas comme les autres.

    (1977) PBDZ 539. (Douarnenez) ur sitadel, tr. «une femme originale, qui ne se plie pas aux normes de la communauté.»

  • sitañ
    sitañ

    v. tr. d. Citer.

    (1499) Ca 37a. Citaff. g. citer.

  • sitasion
    sitasion

    f. Citation.

    (1633) Nom 1a-b. Libellus : vn adiournement, ou vne citation : vn adiournamant pe citation, da lauaret eo, gueruel vnan bennac.

  • site
    site

    s. Cité.

    (1499) Ca 37a. Cite. g. idem. ●(1530) Pm 43. En cite se, tr. «En cette cité.» ●(1576) Cath p. 17. e creis an citte, tr. «au milieu de la cité.» ●(1633) Nom 241a. Ciuitas, conuenticulum hominum : collecta ciuium multitudo : cité, bourgeoisie : citè, an læch ma vez an bourchisyen.

  • sitern
    sitern

    voir sistern

  • sitet
    sitet

    adj. Cité, nommé.

    (1499) Ca 37b. Citet. g. citez.

  • sitoian
    sitoian

    m. –ed Citoyen.

    (1792-1815) CHCH 132. D’it bonjour, citoien joéius. ●(1847) FVR 40. Ne oant heskinet ha redet nemed e leac’h ma oa Sitoianed vraz. ●214. Ober dizaoun al Le, bezan sitoien mad. ●270. Ann holl dud vad euz ar vro, koulz Sitoianed evel Istokraded, a welaz ar bugel mad-ma. ●(1877) EKG i 283. ar re n’o doa nemed ferier, eskennou-prad pe filc’her, a lamme var ar zitoianed.

    (1909) BOBL 03 avril 223/1a. sitoaianed vad, sitoaianed dinask. ●(1925) FHAB Genver 4. sevel, mar gellont, ar sitoyan a eneb ar c'hristen.

  • sitr
    sitr

    s.

    (1) Ludu-sitr : excréments humains employés comme engrais.

    (1864) KLV 44. Eunn nebeudik ludu keuneud, touesied gand ludu-du mad pe ludu-sitr. ●58. Al ludu-sit (hanvoesiou ann dud).

    (2) Teil-sitr : excréments humains employés comme engrais.

    (1864) KLV 10. ann teil-sitr euz ar c'heriou braz. ●57. Ann teil-sit (...) klasket e bet neuze evit he vadelez vraz.

    (1910) BOBL 01 janvier 262/2b. an teil sid, (euz ar c'habinejou).

  • sitre
    sitre

    m. –Région, endroit.

    (1956) BAHE 9/5. Ur sitre goloet a lann, hag a vrug. ●(1964) BAHE 41/34. Me 'gomz eus va c'hornad-bro hag a zo ur sitre paour. ●(1982) TKRH 39. Evel ma oa pri e douaroù er sitre, e chome an dour da stankañ.

  • sitread
    sitread

    m. –Région.

    (1964) BAHE 38/34. ar reier a zo ken stank er sitread-mañ. ●(1967) BAHE 52/16. e sitreadoù zo. ●(1977) BAHE 95/22b. Marteze avat, ne oa ennañ nemet eskern, evel ma oa bet kavet dija er sitread-se, eskern hag a gouezhe e ludu kerkent ha la veze stoket outo. ●23a. Joa ha levenez a bare e sitread Sant Izuned (St Iened), rak un eured a oa da vezañ.

  • sitron
    sitron

    coll. Aval-sitron : citron.

    (1659) SCger 26b. citron, tr. «aual citron

    (1876) TDE.BF 567a. Sitron, s. m., et mieux, aval-sitron, tr. «citron, fruit ; pl. avalou-sitron

    (1920) LZBl Gouere 351. evel ma vez taolet an aval-sitron eur veach m'eo bet goasket an dour an'ezhan. ●(1920) FHAB Here 476. goude beza diveret ebarz eun tam aval oranjez pe eun tam aval sitron. ●(1930) FHAB Kerzu 443. dour eun aval sitron. ●(1955) MIPO 8. daou aval «sitron».

  • sitronadez
    sitronadez

    f. Citronnade.

    (1943) TRHS 77. Limonadez ha sitronadez.

  • sitronelez
    sitronelez

    s. (botanique) Citronelle.

    (1870) FHB 292/244b. Kavout a reer ato er jardinou-ze, baljm, soc'h munud, kamailha, begar, citrouellez, tuellen ven (lire : huelen ven), lavand, regalis, betec daëlou job, a behini ar greunn a servich da ober chapeledou.

  • sitronella
    sitronella

    s. (botanique) Mélisse.

    (1732) GReg 612a. Melice, melisse, plante, tr. «citronnella

  • sitroñs
    sitroñs

    coll. (botanique)

    (1) Citrons.

    (1633) Nom 67b. Malum hesperium, medicum, assyrium, citreum. citron & limon : cittrouns, pe limes.

    (1732) GReg 170b. Citron, fruit, tr. «Citronçz.» ●318b. Écorce de citrons, tr. «Plusq citronçz

    (1903) MBJJ 355. figez, sitrons hag all.

    (2) Aval-sitroñs : citron.

    (1732) GReg 170b. Citron, fruit, tr. «aval-citronçz

  • sitroñsadez
    sitroñsadez

    f. Citronnade.

    (1931) VALL 125b. Citronnade, tr. «sitroñsadez f.»

  • sitroñsenn
    sitroñsenn

    f. –où, sitroñs (botanique) Citron.

    (1834) SIM 134. ar ju demeus un anter citroncen.

  • sitrouilh
    sitrouilh

    coll. (botanique) Citrouilles.

    I.

    (1907) VBFV.bf 69a. sitrouillen, f. pl. sitrouill, tr. «citrouille.»

    II. Nag andouilh na sitrouilh : voir anduilh.

  • sitrouilhenn
    sitrouilhenn

    f. (botanique) Citrouille.

    (1659) SCger 26b. citrouille, tr. «citrouillen

    (1856) VNA 21. une Citrouille, tr. «ur Citrouillen

    (1907) VBFV.bf 69a. sitrouillen, f. pl. sitrouill, tr. «citrouille.» ●(1931) GUBI 32. Er Sitrouillen hag er Vézen.

  • sitrouilhez
    sitrouilhez

    coll. (botanique) Citrouilles.

    (1732) GReg 170b. Citrouille, gros fruit rampant par terre, tr. «Citroüilhesen. p. citroüilhes

    (1836) FLF 28. Hac ar citrouillez er brouvo.

    (1910) MAKE 52. eun den o werza sitrouilhez.

  • sitrouilhezenn
    sitrouilhezenn

    f. –où, sitrouilhez (botanique) Citrouille.

    (1732) GReg 170b. Citrouille, gros fruit rampant par terre, tr. «Citroüilhesen. p. citroüilhes.»

    (1836) FLF 28. Ar citrouillezen hag ar mez.

    (1910) MAKE 53. eur goz sitrouilhezen.

  • situañ / situiñ
    situañ / situiñ

    v. tr. d. Situer.

    (1499) Ca 186a. Situaff. g. situer. ●(1633) Nom 241a. Vrbs maritima, oppidum maritimum : ville près de la mer, ou située sur la mer : vn kær maritim, á ve situet è quichen an mor.

    (1659) SCger 111a. situer, tr. «situi

  • situiñ
    situiñ

    voir situañ

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...