Devri

distardañ / distardiñ

distardañ / distardiñ

v. tr. d.

(1) Desserrer.

(1904) DBFV 61a. disterd, disterdein, v. a., tr. «desserrer, débander, déroidir, lâcher.» ●(1934) BRUS 57. Desserrer, tr. «disterdein

(2) Desserrer, relâcher (des liens).

(1889) ISV 446. Heman he vantel a zistard.

►sens fig.

(1927) FHAB Meurzh 49a. en aoun da zistarda, da zistenna zoken, al liammou hor stag ouz gouarnamant Pariz.

(3) Desserrer (un frein).

(1974) SKVT III 28. Distardet en doa ar votez, – a zo an anv a vez roet du-mañ d'ar starderez.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...