Devri

kuilh

kuilh

adj.

I. Attr./Épith.

(1) Dodu, potelé.

(1659) SCger 140a. pautr cuill, tr. «enfant potelé.» ●(1732) GReg 298b. Dodu, uë, gras, potelé, doüillet, tr. «cuilh.» ●331a. Elle a de l'embonpoint, tr. «Cuilh eo. un dailh cuïlh he deus.»

(1876) TDE.BF 383a. Kuill, tr. «Potelé, grassouillet.»

(1931) VALL 226b. Dodu, tr. «kuilh.» ●342b. Grassouillet, tr. «kuilh, kuilhik.» ●579a. Potelé, tr. «kuilh

(2) Douillet.

(1659) SCger 45b. douillet, tr. «cuill

II. Adv.

(1) Doduement.

(1913) PRPR 17. fistoulat tavanjerou ar mitizien chodet ruz, kroazellet teo, brec'hiet kuill.

(2) Lart-kuilh : très gras.

(1876) TDE.BF 439b. eur pez bagad saout lard-kuill evel toaz.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...