Devri

skandalat / skandalañ / skandaliñ

skandalat / skandalañ / skandaliñ

v.

I. V. tr. d. Réprimander, rabrouer.

(c.1500) Cb. Scandalaff «tencer». (d'après GMB 601). ●(1521) Cc. scandalat. (d'après GMB 601).

(1732) GReg 771a. Quereller, tr. «Scandalat. pr. scandalet. Van[netois] scandaleiñ.» ●(17--) FG II 10. mên eo ascandaler.

(1847) MDM 181-182. Rezoun hoc'h euz d'am skandalat. ●(1876) TDE.BF 568a. Skañdala, skañdalat, v. a., tr. «Gronder, quereller, réprimander fortement ou dans la colère.» ●(1890) MOA 441a. réprimander, tr. «skandalat.» ●(1894) BUZmornik 847. he skandalat meur a vech abalamour d'ann dra-ze.

(1913) KANNgwital 127/293. dibennet e oue abalamour ma skandale eur roue ha prinsezed lubrik. ●(1914) DFBP 158a. gourmander, tr. «Skandali.» ●(1943) FATI 44. skandalat Lusia.

►absol.

(1873) FHB 463/393b. goude beza scandalet evel m'en deuz great. ●(1894) BUZmornik 173. kaer en devoue he goaz grougnal ha skandalat.

(1911) SPON 7. er vestréz e skandalou start en taul-men. ●(1921) PGAZ 31. Skandalat dre goler a zo fall-tre. ●(1924) ZAMA 197. dalc'hmat oc'h iskignat, o skandalat pe o vouza. ●(1928) BFSA 104. E-lec'h trouza ha skandalat, ar vamm vat a grogas gant douster en troad en doa he skôet.

(2) Donner du scandale.

(1732) GReg 850a. Donner du scandale, tr. «Van[netois] scandaleiñ.» ●Scandaliser, tr. «scandaleiñ

II. V. pron. réci. En em skandalat : disputer.

(1659) SCger 36b. debattre de paroles, tr. «en em scandalat

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...