Recherche 'anoued...' : 7 mots trouvés
Page 1 : de anoued (1) à anouedus (7) :- anouedanoued
m.
(1) Froid.
●(1464) Cms (d’après GMB 30). Anoet, le froid. ●(1499) Ca 9a. Anuoet. et riu. Jdem.
●(1659) SCger 129a. annoet, tr. «froid.» ●(c.1680) NG 1854-1855. Hou dent en ou fen a grenou / Guet en anneouet ou deuezo. ●(1783) BV 3550-3551. dec eh anqueis pouruein un tam quenet / mah on incomot bras gant morfont hac anuet. ●(1790) MG 70. En nan, er misèr, en aneouid e scola assès un dén. ●(1792) BD 466. everuomp gant anvoet, tr. «nous mourons de froid.» ●4896. ar beuien en noas o veruel gant anoet, tr. «les pauvres tout nus mouraient de froid.»
●(1838) OVD 130. crisset ha scournet guet aneouid. ●(1849) LLB 1420. Korvadeu aneouid. ●1896. Kriset t'en aneouid. ●(1857) CBF 2. Riou, pe anoued am euz d'am zreid, tr. «J'ai froid aux pieds.» ●Gwiskit eul lerou gloan p'hoc'h euz anoued d'ho treid, tr. «Mettez des bas de laine., puisque vous avez froid aux pieds.» ●(1857) GUG 48. Nag aneouit, na tuèmdér. ●(1868) SBI I 16. Prest da vervel gant ann anoued, tr. «Près de mourir de froid.» ●(1879) GDI 123. é dad e anduré guet en aneouit. ●(18--) SAQ I 267. anvoed, groez.
●(1904) DBFV 8a. anouid, anoéd, aneoéd, f., tr. «froid (ressenti).» ●(1907) BSPD i 275. Er gouarnour e hras ou has ar el len, épad en noz, dihusk kaer, hag ou lezel de verùel get en aneouid. ●(1923) KNOL 302. Me ’m eus riou ! me ’m eus anoued ! ●(1927) GERI.Ern 19. anoued m., tr. «Froid ressenti.» ●(1939) DIHU 335/276. Kleuet e hra hon tud doh en anoued. Jal e za én ou dehorn. ●(1970) GSBG 221. (Groe) aruwet, tr. «froid (qu’on ressent).», comp. aruwǝtox.
(2) Serriñ, tapout anoued : attraper froid, s'enrhumer.
●(1907) VBFV.fb 36b. enrhumer (s'), tr. «cherrein aneouid.»
●(1924) BILZbubr 37/811. houman a dapas aoned(2) war an ôd. ●Aoned, froid. ●(1985) ADEM 26. (An Aradon) hi doa serret anoued.
(3) Froidure.
●(1732) GReg 439b. Froidure, le froid, tr. «anoëd.»
- anouedaduranouedadur
m.
(1) Froidure.
●(c.1718) CHal.ms i. froidure, tr. «ïainadur, anoüedadur, ïainison, ce dernier signifie proprement refroidissement.» ●(c.1718) CHal.ms iii. refroidissement des corps, tr. «ïainadur, anoüededur.» ●(1732) GReg 439b. Froidure, le froid, tr. «Van[netois] anoëdadur.»
●(1904) DBFV 8a. anouidadur, m., tr. «froidure.»
(2) (pathologie) Refroidissement, rhume.
●(1903) EGBV 32. aneouidadur, m., tr. «froid, rhume.» ●(1904) DBFV 8a. anouidadur, m., tr. «rhume.» ●(1905) BOBL 04 février 20/3a. eun espes anouedadur eo, gant terzien ha paz ouspen. ●(1913) KZVr 30 - 28/09/13. Anouedadur, tr. «refroidissement. Corn[ouaille].» ●(1927) GERI.Ern 19. anouedadur m., tr. «refroidissement, rhume.»
- anouedekanouedek
adj. Frileux.
●(1699) Har 14. anoedec, tr. «frileux.» ●(c.1718) CHal.ms ii. frilleus, tr. «annoüedus, eroüidus, annoüedec.» ●(1732) GReg 437b. Frilleux, tr. «(Van[netois] aneouëdecq.»
●(1856) VNA 102. Monsieur n'est pas frileux, tr. «En Eutru n'en dé quet aneouidêg.»
●(1903) EGBV 52. aneouidek, tr. «frileux.» ●(1907) VBFV.fb 46a. frileux, tr. «aneouidek.» ●(1927) GERI.Ern 19. anouedek, anouedik, tr. «frileux.»
- anouedet
- anouedikanouedik
adj. Frileux.
●(1732) GReg 437b. Frilleux, euse, fort sensible au froid, tr. «annoëdicq.» ●Une personne frileuse, tr. «Un dèn annoëdicq.»
- anouediñanouediñ
v.
(1) V. intr. Prendre froid.
●(1659) SCger 129a. annoedi, tr. «auoir froid.» ●(1744) L'Arm 166a. Froidir, tr. «Aneouidein.. étt.»
●(1927) GERI.Ern 19. anouedi v. n., tr. «prendre froid.»
(2) V. tr. d. Donner froid.
●(c.1718) CHal.ms i. enreumer, tr. «enreumein, sifrenein, anoüedein.»
●(1904) DBFV 8a. anouidein, v. a., tr. «froidir, refroidir, enrhumer.» ●(1927) GERI.Ern 19. anouedi v. a., tr. «enrhumer.»
- anouedusanouedus
adj.
(1) (météorologie) Qui donne froid.
●(c.1718) CHal.ms ii. froidureus, tr. «anoüedus, eroüedus.» ●(1732) GReg 437b. Un temps frilleux, qui donne froid, tr. «Un amser annoëdus.»
●(1904) DBFV 8a. anouidus, aneoédus, adj., tr. «qui donne du froid.» ●(1927) GERI.Ern 19. anouedus adj., tr. «qui donne froid, qui enrhume.»
(2) (en plt de qqn) Frileux.
●(1659) SCger 60b. frilleux, tr. «annouedus.» ●129a. annoedus, tr. «qui a froid.» ●(c.1718) CHal.ms ii. frilleus, tr. «annoüedus, eroüidus, annoüedec.»