Recherche 'sin...' : 71 mots trouvés
Page 1 : de sin-1 (1) à sinkl-2 (50) :- sin .1
- sin .2
- sin .3sin .3
m. & prép. –où
I. M.
(1) Signe.
●(1499) Ca 185b. Sin. g. signe. ●(1612) Cnf 14a. ha ma n'en deuzr ober an tra-sé eo syn n'en deo quet à guir galon contrit, nac attrit. ●(1633) Nom 217b. Sidera : astres, signes au ciel : astrou, sinou en euff.
●(1659) SCger 77a. marque, tr. «sin.» ●110b. signe, tr. «sign.» ●(1732) GReg 867a. Signe, tr. «Syn. p. synou. sygn. p. sygnou.»
(2) Sin ar groaz : signe de la croix.
●(14--) N 1123. Gret sin an croas dre guir boas hac a stat. ●(1576) Cath 5. hac ez sem gouarnissas gant sign an croas, tr. «et se munit du signe de la croix.»
●(1825) COSp 318. Er Belêg e ra signeu croès ar en hosti. ●(1869) FHB 226/133a. ober sin ar groaz war-n-ezi gan ar gontel.
●(1929) MKRN 23. Paotred Skaer ha Guiskri oc'h ober zin ar groaz, tr. «des gars de Scaër et de Guiscriff faire le signe de la croix.»
(3) Signe, présage.
●(c.1680) NG 5. En huehuet sign a varuë. ●1560. signeu cruel merbet.
(4) Ober sin (da) : faire semblant (de).
●(c.1825-1830) AJC 1483. Ober sin a voelan hac a beb sord ardo. ●2492. o hober sin da vervel.
●(1903) MBJJ 253. c’hoant d’ê d’ober eun dra, ha n’eo ket d’ober sin. ●(1912) BUAZpermoal 650. Jozef a reas sin da jacha war e skouarn. ●(1957) AMAH 139. Beogal spontus a rae ar Morian-mañ en ur ober sin da floupañ drailhennoù kig kriz degaset dezhañ war veg ur forc'h. ●(1970) BHAF 311. red eo lavared n’e-noa ket greet sin da larda. ●(1976) BAHE 91/10b. Mont a reas ar paour-kaezh plac’h war ar boeson-gaoc’h, ha n’eo ket ober sin, me lar deoc’h…
(5) Signal.
●(1659) SCger 110b. signal, tr. «sign.»
(6) Signature.
●(1732) GReg 867a. Signature, tr. «Syn. p. synou. sygn. p/ sygnou. Van[netois] syn. p. synéü.»
II. Loc. prép. War-sin : sous prétexte.
●(17--) Cc 943. voar sin goersan bottoo, tr. «sous prétexte de vendre des souliers.»
●(1832) JAC.ms 100. voar sin balé, tr. (GMB 628) «comme pour me promener, sous couleur de promenade.» ●174. voar sin o emprestan, tr. (GMB 628) «sous prétexte de les emprunter.» ●(1868) SBI II 204. War zinn kerc'hed ho c'hezec, e sortijont neuze, tr. «sous prétexte d'aller à la recherche de leurs chevaux, ils sortirent alors.» ●(1880) ANN 97. Oar sin glask he hent mad, tr. «comme pour chercher sa route.»
●(1988) TOKO 19. war zin bezañ 'n em dromplet, e tapas gand Job ober eun tamm friko.
- sin .4sin .4
m. & adv. (droit)
(1) M. Procuration.
●(1942) SAV 23/65. Lavaret e voe d'ezi e oa ret kaout sin (procuration) ar susitourien a-barz renka ar susit (régler la succession).
(2) Loc. adv. Dindan sin : sous seing privé.
●(1938) WDAP 2/125. Sin (Skrid Dindan). Eur skrid pe eun diell n'eo ket bet savet gant eun noter. Skouer : Al lizer-ferm a zo bet graet ganto dindan sin. (Kastellin.) ●(1942) SAV 23/63. Houman a oa bet graet dindan sin (sous signatures privées).
- sin .5sin .5
m. –ed (ornithologie) Cygne.
I.
●(1499) Ca 37a. Cing. g. cigne. ●(1633) Nom 39a. Cygnus, olor : cygne : cyn.
●(1659) SCger 26a. cigne, tr. «cin.» ●(1732) GReg 241b. Cygne, oiseau tout blanc, tr. «Cyn. p. cyned. Van[netois] cygn. p. cygned.» ●Les cygnes de Rouen, de la Seine, tr. «Cyned Roüan, cyned ar Sæna.
●(1849) LLBg III 109. el ur sign guen. ●(1876) TDE.BF 566b. Sin, s. m., tr. «Cygne, oiseau ; pl. ed.» ●(1889) ISV 24. evel eur sign, dispag he ziouaskel ganthan.
(2) Gwenn-sin : très blanc.
●(1732) GReg 241b. Blanc comme un cygne, tr. «Guënn-cyn.»
●(1910) MBJL 135. eur ouel gwenn-sign.
II. Gwenn evel ur sin / gwenn sin : très blanc.
●(1732) GReg 241b. Blanc comme un cygne, tr. «Guënn-cyn.» ●(1783) BV 3395 (T). Eur uabren guen sing sou disquennet asse.
●(1894) BUZmornik 421. He benn, guenn evel eur sin, a ioa goloet a boultrenn.
●(1910) MBJL 135. eur ouel gwenn-sign. ●(1910) MBJL 164 (T) Clerc. ac'h ê gwenn sign o gwiskamant penn da benn. ●(1923) FHAB C'hwevrer 63 *Breizadig. Oh ! tud vat, va bleo a zo deut gwenn-sign. ●(1934) ALMA 106. Glaz evel kaol, ha neket kaol eo; gwenn evel sin ha neket sin eo; ruz evel tan ha neket tan eo; du evel pod ha neket pod ?
- sin .6
- Sina
- Sinaad
- sinaat
- sinac'hsinac'h
adj.
(1) Sans appétit.
●(1857) CBF 4. Sinac'h oun, tr. «Je n'ai pas d'appétit.» ●(1876) TDE.BF 566b. Sinac'h, adj. Beza sinac'h, tr. «n'avoir pas faim, être dégoûté de nourriture, parlant des personnes et des bêtes malades.»
●(1923) LZBt Gwengolo 2. da vea zinac'h dirak eun tam kig brein. ●(1924) LZBt Mezheven 35. Ma 've alies ar memez meuz, ne ver ket muoc'h zinac'h.
(2) Maigrichon, chétif.
●(1867) LZBt Genver 232. ken sinac'h e oa hon c'hatekizerien. ●(1868) FHB 165/68b-69a. eur c'houitouz a vevel, eur mevellik a c'houezek vloaz, pe var an dro ; eur mevellik c'hoaz signac'h.
(3) (en plt du bétail) Maigre.
●(1876) TDE.BF 437b. Ken treud ha ker signach e voa ar zaout. ●(1876) TDE.BF 565b. Signac'h, adj., tr. «maigre, parlant des bestiaux.» ●(1890) MOA 167a-b. Chétif (…) Parlant de bestiaux, tr. «signac'h.»
(4) (en plt d'une plante) Rabougri.
●(1857) CBF 112. Anat eo ann dra-ze hag anez e vent signac'h evel ma'z eus kalz [ar gwez], tr. «Cela est évident et sans cela ils seraient rabougris comme il y en a beaucoup.» ●(1876) TDE.BF 565b. Signac'h, adj., tr. «rabougri, parlant des arbres.» ●(1890) MOA 167a-b. Chétif (…) Parlant d'arbres de végétaux, tr. «signac'h.»
(5) (en plt des pâturages) Mauvais.
●(1876) TDE.BF 565b. Signac'h, adj., tr. «Mauvais, parlant des pâturages.»
(6) Avare.
●(1931) VALL 50b. Avare, tr. «signac'h, sinac'h.»
- sinac'hañsinac'hañ
v. intr. Maigrir par manque d'appétit, en plt des bestiaux.
●(1931) VALL 439a-b. maigre par manque d'appétit en parlant des bestiaux, tr. «signac'h, sinac'h ; devenir ainsi, tr. «signac'ha, sinac'ha.»
- sinac'henn
- sinadsinad
m. –où
(1) Signal.
●(1979) VSDZ 56. (Douarnenez) setu vie graet sinadoù gant ar roñvoal, tr. (p. 220) «on faisait des signaux au bateau à l'aide du haveneau.»
(2) [au plur.] Intersignes.
●(1955) BLBR 85/8. Sinadou am eus bet. ●(1957) BRUD 2/41. War he meno e oa ar gridienn-ze sinadou da Lorañsig adarre.
- sinadurezh
- sinaeg
- sinaek
- SinagoSinago
m. -ed Habitant de Séné.
●(1912) PBHV 158. Sinago boteu plat / E lak é verh de ruañnat (...). ●(1947) BRMO 79. Sinago, boteu plat, / E lak é verh de ruannat. ●(1985-1986) ADEM 83. Bez oa ur Sinago hag a oa oaet da glask koad da Vourjeall. ●115. Sinago, botoù plad, / Lak e skudell da voud bag, / E loa da voud roeñv, / Korn e roched da voud koban. (...) Ar Sinagoed a zegasse pesked dimp.
- sinagog
- sinagogasinagoga
s. (religion) Synagogue.
●(1732) GReg 868b. Sinagogue, assemblée, & lieu d'assemblée des Juifs pour vaquer aux Actes de Religion, tr. «Synagoga.»
- sinagogennsinagogenn
f. –où (religion) Synagogue.
●(1903) MBJJ 171. Diabarz eur sinagocen (lire : sinagogen). ●174. pedi en o sinagogen.
- Sinaiz
- sinal .1
- sinal .2
- sinamomsinamom
s. (botanique) Synamome.
●(1933) MMPA 49. Evel ar sinamom, ar balzam hag ar myrrh, am eus roet c'houez-vat.
- sinañ / siniñsinañ / siniñ
v.
I. V. intr.
(1) Faire signe de.
●(1869) FHB 229/157b. sina dont da zicour. ●(1880) SAB 70. ur zalud evel d'an diveza Kyrie, da zina distrei ouz an auter.
(2) Sinañ da ub. : faire signe à qqn.
●(1868) KMM 89. e velas ar Verc'hez o sina dezi mont d'e c'haout. ●(1872) ROU 103b. Il me fit signe, tr. «Sina a reas d'in.»
(3) Consentir par signe.
●(c.1500) Cb 106a. [guingnal an noulagat] Jtem cest consentir par signe / sicomme par clorre les yeulx / dissimuler. b. sinaff guant an noulagat / autren.
II. V. tr. d.
A. Cligner de l'œil à qqn.
●(1732) GReg 173b. Cligner quelqu'un, guigner, faire signe des yeux à quelqu'un, tr. «sina ur re gand al lagad.» ●867a. Faire signe de l'œil, de la tête, de la main, tr. «Syna ur re, ou, sygna ur re gand al lagad, gand ar penn, gad an dourn.»
B. Signer.
●(1659) SCger 110b. signer, tr. «signa.» ●(1732) GReg 867a. Signer, mettre son seing, tr. «Syna. pr. synet. sygna. pr. et. Van[netois] syneiñ.» ●Ils ont signé l'acte, tr. «Sygnet oz deus an acq. Synet eo an acta gandhé.»
●(1838) OVD 52. sinein er hontrad. ●(1878) EKG II 65. eun dervez m'oac'h bet lakeat da zina oac'h hanvet mear.
●(1910) ISBR 228. Finein e hras en dug d'er brezél é sinein feur er Verjér. ●(1920) AMJV 91. Sinit d'in ar paper-ma. ●(1922) EOVD 54. siñnein er marhad.
►absol.
●(1920) AMJV 91. Ar Vam a zinas.
C. (droit)
(1) Sinañ da ub. : léguer à qqn.
●(1894) BUZmornik 250. mes ann nemorant euz he zanvez a zine holl d'ar beorien. ●367. sina he holl danvez d'he niz. ●(1896) GMB 627. pet[it] tréc[orois] zinañ léguer.
(2) Sinañ e di gant ub. : vendre sa maison en viager à qqn.
●(1967) BAHE 54/28. kontant e oa da reiñ dezhi ur yalc'had bep miz, gant ma sinfe gantañ e di.
III. Sinañ e baper da ub. : voir paper.
- sinañs .1
- sinañs .2
- sinatursinatur
m. –ioù
(1) Signature.
●(1906) KANngalon Gwengolo 216. ho hano, ho zinatur. ●(1920) AMJV 91. an holl leanezed a ioa eno, a roas ive o zinatur. ●(1920) MVRO 62/1b. sinatur an dihan-brezel (armistice). ●(1931) ALMA 63. araok rei e c’her pe eur zinatur.
(2) (typographie) Signature.
●(1576) H 53. An reman diarauc, a so en commanczamant, pere n’o deueux quet a follen, hoguen signatur en lizerennou munut, tr. « These before are in the beginning, which have not a folio but a signature in small letters. »
- sinchatsinchat
[mbr synchat, vcorn sinsiat gl. tenax < *sins- (mais DEBM 380 propose issus du lat méd sacire « saisir » d’origine germanique (cf. moyen-haut all setzen « mettre quelqu'un en possession de quelque chose » TLFi sous saisir) ; le corn a aussi un verbe synsy, sensy « tenir » (NDCE 100ab)]
Adv. Vite, promptement.
●(14--) Jer.ms 61. Ha lavar da Pylat / Hep tryg na guych synchat / Tyzmat hep nep atfer, tr. «Et dit à Pilate / Sans tromperie ni détour, promptement, / Vite sans aucun retard.» ●(1557) B I 41. Quae piz tizmat sinchat, hep nep atfer (variante : afier), / Do querchat glan aman tr. «Vas bien vite, sans délai et sans arrêt, pour me les chercher ici.» ●81. Meya tizmat sinchat hep trellataff, tr. « Je vais tout de suite, sans m’arrêter et sans perdre la tête » ●457. Bezet em requet fustet mat / Sinchat tizmat her dre pathet, tr. « qu’elle soit, je vous l’ordonne, bien battue, immédiatement et continuellement, tant que vous durerez » ●534. Et da querchat tizmat sinchat batant, tr. « aillent me chercher immédiatement, et sans perdre de temps » ●538. Quae diff tizmat ha bez sinchat a tro, tr. « Va vite, et fais ton tour promptement » ●(1580) G 483. An marou synchat a hast bet ho face, tr. «La mort constamment se hâte devant votre face.»
- sindik
- sindikadsindikad
m. –où Syndicat.
●(1906) GWEN 27. ar gwenanerien o deuz ive sindikajou. ●(1907) BOBL 20 avril 134/2e. pennrener syndikat al labourerien douar. ●(1935) BREI 402/1b. eur sindikad micherel. ●(1941) ARVR 10/3a. sevel eur sindikad. ●(1976) BAHE 91/13a. met pa vennas sevel ur sindikad C.F.D.T. e voe lakaet war ar beoz.
- sindikaliezh
- sindikalour
- sindiket
- SineSine
n. de l. Séné.
(1) Sine.
●(1844) DMB 54. Mæs kaëroh hoah gùélet bâgheu Siné !
●(1902) LZBg Mae 104. Séné. ●(1905) DIHU 2/24. Pleùigner, Langedig, Pléheneg ha Sené. ●(1905) DIHU 04/74. person Sené. ●(1985-1986) ADEM 81. hag a vehe bet ma c’hasset da Sene.
(2) Dicton.
●(1912) PBHV 158. Sinago boteu plat / E lak é verh de ruañnat, / E chudel de vout bag, / E loé de vout ruan, Korn é roched de vout koban. (A.). ●(1947) BRMO 79. Sinago, boteu plat, / E lak é verh de ruannat. ●(1985-1986) ADEM 115. Sinago, botoù plad, / Lak e skudell da voud bag, / E loa da voud roeñv, / Korn e roched da voud koban.
●(2003) TRMOR 52. Sinago botoù plat / A laka e verc'h da roeñvat / E skudell da vezañ bag / E loa da vezañ roeñv / Korn e roched da vezañ koban.
(3) (blasons populaires) voir botez & kaol.
- sinedsined
s.
(1) Signet à cacheter, à sceller.
●(1633) Nom 171b. Annulus : vn anneau : vn goualen, vn bisou, sinet.
●(1876) TDE.BF 566b. Sined, s. m., tr. «Cachet, sceau.»
●(1931) VALL 692b. Signet, tr. «sined m. pl. ou.»
(2) [par erreur pour sened] Concile ecclésiastique.
●(1876) TDE.BF 566b. Sined, s. m., tr. «Cachet, sceau, et aussi concile ecclésiastique.»
- sinema
- sinez
- singularite
- singulier
- sinifisinifi
m. Sens, signification.
●(1557) B I 91. Disquit dezy signiffi ann lizer, tr. «apprenez-lui entièrement le sens de la lettre.»
- sinifiañ / sinifioutsinifiañ / sinifiout
v. tr. d.
(1) Signifier, avoir pour sens.
●(1499) Ca 185a. Signifiaff. g. signifier. l. significo / cas / ac. ●(1530) Pm 77. Signifiaff he bezaff glan, tr. «Signifiant qu'elle était pure.»
●(1659) SCger 111a. signifier, tr. «signifia.» ●(1732) GReg 867a. Signifier, contenir quelque sens, tr. «Synifyout.» ●867b. Que signifie ce mot, &c., tr. «Petra synify ar guer-ze ?»
●(1846) DGG 18. En em incarni a sinifi quemeret corf, en em ober den. ●(1869) FHB 244/280a. E kostez Pon-'n'Abad ar ger del a zo c'hoaz e kiz, en implij evid signifiout delyou. ●(1880) SAB 46. lacaat comzou ac oberou ar beleg ouz an auter da zinifiout ar pez ne zinifiont nemeur.
(2) =
●(1910) MBJL 120. eur men ôter koz (...) merket gant eur gizel, peadra d'hen signifian.
(3) =
●(c.1500) Cb. g. resplendir / ou fleurir comme ceulx qui ont victoire en fait de guerre / cest noblement guerroyer / ou exposer les causes de bataille. brito. signifiaff an bresel / pe breselhat.
- sinifiañssinifiañs
f. –où
(1) Sens, signification (d'un mot).
●(1732) GReg 351a. Entente, signification, tr. «Sinifyançz.» ●Paroles à double entente, tr. «compsyou a ziou sinifyançz.» ●867a. Signification, le sens d'un mot, tr. «Synifyançz.»
●(1870) FHB 283/173a. ar ger lam hen deuz bet digan an dud ar ziniffians a room d'ezha ama.
●(1982) LIMO 12 mars. Er gir en des ohpenn ur senefians. ●(1982) LIMO 02 juillet. Pèh sinefians rein d'er gér ?
(2) Signification (d'une action).
●(1530) J p. 180b-181a. Vn chapelet net a detry / [A]-rof dit en signifiancc / Ez-out souueren, tr. «je t'offre une couronne d'un éclat inaltérable, afin de montrer que tu es le roi.»
●(1905) BOBL 15 juillet 43/2c. Petra eo signifianz ar goueliou a ro ar C'hallaoued d'ar Saozon ?
(3) Intersigne.
●(1723) CHal 152. Signifiance, tr. «Avant coureur de la Mort.» ●(1732) GReg 63a. Avant-Coureur de la mort, tr. «Van[netais] Sinifiançz.» ●(1744) L'Arm 21a. Avant-coureur, tr. «Senefiance.. ceu. m.»
●(1914) DIHU 106/53. kredein hoah ér « sinifianseu » !
- sinifikasion
- sinifioutsinifiout
voir sinifiañ
- siniñsiniñ
voir seniñ
- siñj
- sinkerc'h
- sinkl .1
- sinkl .2