Recherche 'tourt...' : 12 mots trouvés
Page 1 : de tourt (1) à tourtin (12) :- tourttourt
m.
I. Taol-tourt.
(1) (en plt d'un bélier) Coup donné avec la tête.
●(1878) EKG II 145. Ar maout (…) a roaz d'ezhan eun taol tourt.
●(1931) VALL 161b. Coup de tête, au propre (comme un bélier), tr. «taol-tourt m.»
(2) sens fig. Coup.
●(1884) FHB 11/86b. an taoliou tourt-se a bakomp.
II. Maout tourt : bélier qui donne des coups de tête.
●(1876) TDE.BF 628b. Tourt, sorte de substantif. Cosseur. Saka, maout tourt, cosse, bélier cosseur.»
- tourtadtourtad
m. & adv. –où
I. M.
(1) (en plt d'un bélier) Coup donné avec la tête.
●(1931) VALL 161b. Coup de tête, au propre (comme un bélier), tr. «tourtad m.»
(2) (en plt d'une armée) Attaque surprise et rapide, assaut.
●(1976) LLMM 177/256. evel an Alamaned e-kerzh o gwashañ tourtadoù. ●258. kenderc'hel gant e dourtadoù drastus.
II. Adv. A-dourtadoù : par efforts violents et irréguliers.
●(1955) STBJ 85. a-dourtadou e kerze loc'h-diloc'h gant ar park.
- tourtadenntourtadenn
f. –où Coup donné avec la tête.
●(1927) KANNkerzevod 12/13. Krak ! badadouilh ! E kreiz-holl' setu Youen o tapa eur (lire : eun) dourtadenn zec'h war e c'houg ha mell divell war lin e gein etouez al lan…
- tourtal / tourtañtourtal / tourtañ
v.
I. V. intr.
(1) Se doguer, cosser.
●(1732) GReg 216a. Cosser, parlant des moutons qui se heurtent la tête les uns contre les autres, tr. «Tourta. pr. tourtet. tourtal. pr. tourtet.» ●298b. Se doguer, tr. «Tourtal. tourta. ppr. tourtet.»
●(1857) CBF 96. Tourta a ra ar vioc'h zu, tr. «La vache noire cosse.» ●(1876) TDE.BF 628a. Tourtal, v. n., tr. «Se battre en se heurtant la tête comme font les bêtes à cornes.» ●(1878) EKG II 145-146. me, evit tremen an amzer hag evit c'hoari, a lakea va dourn er c'hiz-se d'ar maout ha gem boa her boazet da dourtal evelse. ●(1896) GMB 706. jouter, parl. des béliers et bêtes à cornes (...) pet[it] tréc[orois] tourchal. ●(1907) VBFV.fb 23b. cosser, tr. «turchein.» ●(1907) VBFV.bf 77b. tourchal, v. n., tr. «se battre à coups de cornes.» ●(1909) KTLR 140. Tourtal a rea [ar vioc'h], emezhan, laer oa ive.
(2) Dormir assis, la tête allant de droite à gauche.
●(1876) TDE.BF 628a. Tourtal, v. n., tr. «Ce mot s'emploie aussi au sens de dormir assis et la tête allant de droite à gauche.»
II. V. tr. d. Frapper (qqn, qqc.) de la tête.
●(1849) LLB 1387. En un dourchal er gué.
●(1907) VBFV.bf 77b. tourchal, v. a., tr. «heurter, frapper.» ●(1909) KTLR 142. Ar pez 'zo sur, en eur zond d'ar foar, ne deus ket tourtet a c'hanon [ar vioc'h]. ●(1924) BILZbubr 41/949. ar boc'h a zo brezeller, atao e gerniel gantan bantet, prest da dourta amezeg, estren pe divrôad.
III. V. pron. réci. En em dourtal.
(1) Se doguer.
●(1849) LLB 1368. en deu lon brutal hum dourch ged ou fenneu. ●(1857) CBF 98. Hon daou vaout a zo oc'h en em dourta ; da hini a zo teurket, tr. «Nos deux moutons se cossent ; le tien est vaincu.» ●(1876) TDE.BF 440a. diou bez karrek vraz oc'h en em dourtal war greiz an hent.
(2) Enter en collision.
●(1919) MVRO 9/2d. Daou drein en em dourtet.
(3) sens fig. S'affronter.
●(1926) FHAB Mezheven 235. ret vo d'ar gounnar terri ha d'an enebourien en em bokat goude en em dourtal.
- tourtelltourtell
f. –où
(1) (alimentation) Tourte.
●(1633) Nom 55b-56a. Moretum : tourteau fait de laict, vin, fourmage & herbes : tourtel græt á læz, á guin, á fourmaig, ha lousou. ●57a. Panis testaceus, artoptitius : tourteau, ou gasteau, pain cuit en four de terre : tourtel, pe gouastel, bara poazet è forn douar. ●58a. Placenta : gasteau, torteau, fouace : goüastell, tourtell, foüaçc.
●(1659) SCger 62a. gasche, tr. «tourtell.» ●119b. tourte, tr. «tourtell.» ●(1732) GReg 933a. Tourte de pain, grosse miche de ménage, tr. «tourtell. p. tourtellou. un dourtell vara. p. tourtellou bara.» ●Tourte de pain de sègle, tr. «un dourtell vara ségal.»
●(1876) TDE.BF 629a. Eunn dourtell vara, tr. «une tourte de pain.»
(2) =
●(1732) GReg 933a. Tourte de résine, de braie, tr. «tourtell rousin, tourtell vraë, &c.»
- tourtellek .1tourtellek .1
adj. Épais et rond comme une tourte.
●(1732) GReg 933a. Ce qui est épais & rond comme une tourte, tr. «tourtellecq.»
- tourtellek .2
- tourtenntourtenn
f. –où (alimentation) Tourte.
●(1732) GReg 933a. Tourte, patisserie, tr. «Tourtenn. p. tourtennou.» ●Tourte de pigeonneaux, tr. «Tourtenn pichoñned.» ●Tourte de pommes, de framboises, &c., tr. «Tourtenn avalou, un dourtenn flamboez, &c.»
●(1876) TDE.BF 629a. Tourtenn, s. f., tr. «Tourte, sorte de pâtisserie ; pl. ou.»
- tourtereztourterez
f. –ioù (domaine militaire) Bélier.
●(1931) VALL 63a. Bélier ; de siège, tr. «tourterez f.»
- tourtiereztourtierez
f. Tourtière.
●(1633) Nom 163b. Testus : paëlle à tarteaux : pillicq dan tartès, vn tourtieres.
- tourtiktourtik
C'hoari penn tourtik =
●(1929) SVBV 18-19. marmouzien (...) lod o lammat hag o c'hourlammat, darn-all o c'hoari penn-tourtik.
- tourtiñ