Devri

Recherche 'tourt...' : 12 mots trouvés

Page 1 : de tourt (1) à tourtin (12) :
  • tourt
    tourt

    m.

    I. Taol-tourt.

    (1) (en plt d'un bélier) Coup donné avec la tête.

    (1878) EKG II 145. Ar maout (…) a roaz d'ezhan eun taol tourt.

    (1931) VALL 161b. Coup de tête, au propre (comme un bélier), tr. «taol-tourt m.»

    (2) sens fig. Coup.

    (1884) FHB 11/86b. an taoliou tourt-se a bakomp.

    II. Maout tourt : bélier qui donne des coups de tête.

    (1876) TDE.BF 628b. Tourt, sorte de substantif. Cosseur. Saka, maout tourt, cosse, bélier cosseur.»

  • tourtad
    tourtad

    m. & adv. –où

    I. M.

    (1) (en plt d'un bélier) Coup donné avec la tête.

    (1931) VALL 161b. Coup de tête, au propre (comme un bélier), tr. «tourtad m.»

    (2) (en plt d'une armée) Attaque surprise et rapide, assaut.

    (1976) LLMM 177/256. evel an Alamaned e-kerzh o gwashañ tourtadoù. ●258. kenderc'hel gant e dourtadoù drastus.

    II. Adv. A-dourtadoù : par efforts violents et irréguliers.

    (1955) STBJ 85. a-dourtadou e kerze loc'h-diloc'h gant ar park.

  • tourtadenn
    tourtadenn

    f. –où Coup donné avec la tête.

    (1927) KANNkerzevod 12/13. Krak ! badadouilh ! E kreiz-holl' setu Youen o tapa eur (lire : eun) dourtadenn zec'h war e c'houg ha mell divell war lin e gein etouez al lan…

  • tourtal / tourtañ
    tourtal / tourtañ

    v.

    I. V. intr.

    (1) Se doguer, cosser.

    (1732) GReg 216a. Cosser, parlant des moutons qui se heurtent la tête les uns contre les autres, tr. «Tourta. pr. tourtet. tourtal. pr. tourtet.» ●298b. Se doguer, tr. «Tourtal. tourta. ppr. tourtet

    (1857) CBF 96. Tourta a ra ar vioc'h zu, tr. «La vache noire cosse.» ●(1876) TDE.BF 628a. Tourtal, v. n., tr. «Se battre en se heurtant la tête comme font les bêtes à cornes.» ●(1878) EKG II 145-146. me, evit tremen an amzer hag evit c'hoari, a lakea va dourn er c'hiz-se d'ar maout ha gem boa her boazet da dourtal evelse. ●(1896) GMB 706. jouter, parl. des béliers et bêtes à cornes (...) pet[it] tréc[orois] tourchal. ●(1907) VBFV.fb 23b. cosser, tr. «turchein.» ●(1907) VBFV.bf 77b. tourchal, v. n., tr. «se battre à coups de cornes.» ●(1909) KTLR 140. Tourtal a rea [ar vioc'h], emezhan, laer oa ive.

    (2) Dormir assis, la tête allant de droite à gauche.

    (1876) TDE.BF 628a. Tourtal, v. n., tr. «Ce mot s'emploie aussi au sens de dormir assis et la tête allant de droite à gauche.»

    II. V. tr. d. Frapper (qqn, qqc.) de la tête.

    (1849) LLB 1387. En un dourchal er gué.

    (1907) VBFV.bf 77b. tourchal, v. a., tr. «heurter, frapper.» ●(1909) KTLR 142. Ar pez 'zo sur, en eur zond d'ar foar, ne deus ket tourtet a c'hanon [ar vioc'h]. ●(1924) BILZbubr 41/949. ar boc'h a zo brezeller, atao e gerniel gantan bantet, prest da dourta amezeg, estren pe divrôad.

    III. V. pron. réci. En em dourtal.

    (1) Se doguer.

    (1849) LLB 1368. en deu lon brutal hum dourch ged ou fenneu. ●(1857) CBF 98. Hon daou vaout a zo oc'h en em dourta ; da hini a zo teurket, tr. «Nos deux moutons se cossent ; le tien est vaincu.» ●(1876) TDE.BF 440a. diou bez karrek vraz oc'h en em dourtal war greiz an hent.

    (2) Enter en collision.

    (1919) MVRO 9/2d. Daou drein en em dourtet.

    (3) sens fig. S'affronter.

    (1926) FHAB Mezheven 235. ret vo d'ar gounnar terri ha d'an enebourien en em bokat goude en em dourtal.

  • tourtell
    tourtell

    f. –où

    (1) (alimentation) Tourte.

    (1633) Nom 55b-56a. Moretum : tourteau fait de laict, vin, fourmage & herbes : tourtel græt á læz, á guin, á fourmaig, ha lousou. ●57a. Panis testaceus, artoptitius : tourteau, ou gasteau, pain cuit en four de terre : tourtel, pe gouastel, bara poazet è forn douar. ●58a. Placenta : gasteau, torteau, fouace : goüastell, tourtell, foüaçc.

    (1659) SCger 62a. gasche, tr. «tourtell.» ●119b. tourte, tr. «tourtell.» ●(1732) GReg 933a. Tourte de pain, grosse miche de ménage, tr. «tourtell. p. tourtellou. un dourtell vara. p. tourtellou bara.» ●Tourte de pain de sègle, tr. «un dourtell vara ségal.»

    (1876) TDE.BF 629a. Eunn dourtell vara, tr. «une tourte de pain.»

    (2) =

    (1732) GReg 933a. Tourte de résine, de braie, tr. «tourtell rousin, tourtell vraë, &c.»

  • tourtellek .1
    tourtellek .1

    adj. Épais et rond comme une tourte.

    (1732) GReg 933a. Ce qui est épais & rond comme une tourte, tr. «tourtellecq

  • tourtellek .2
    tourtellek .2

    adj. Taciturne.

    (1931) VALL 724b. Taciturne, tr. «tourtellek

  • tourtenn
    tourtenn

    f. –où (alimentation) Tourte.

    (1732) GReg 933a. Tourte, patisserie, tr. «Tourtenn. p. tourtennou.» ●Tourte de pigeonneaux, tr. «Tourtenn pichoñned.» ●Tourte de pommes, de framboises, &c., tr. «Tourtenn avalou, un dourtenn flamboez, &c.»

    (1876) TDE.BF 629a. Tourtenn, s. f., tr. «Tourte, sorte de pâtisserie ; pl. ou

  • tourterez
    tourterez

    f. –ioù (domaine militaire) Bélier.

    (1931) VALL 63a. Bélier ; de siège, tr. «tourterez f.»

  • tourtierez
    tourtierez

    f. Tourtière.

    (1633) Nom 163b. Testus : paëlle à tarteaux : pillicq dan tartès, vn tourtieres.

  • tourtik
    tourtik

    C'hoari penn tourtik =

    (1929) SVBV 18-19. marmouzien (...) lod o lammat hag o c'hourlammat, darn-all o c'hoari penn-tourtik.

  • tourtiñ
    tourtiñ

    v. tr. d. = (?) mont a-enep, ober kontrol (?).

    (1974) GAME 30. Arabad tourti nei.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...