Devri

Recherche 'tra...' : 214 mots trouvés

Page 2 : de trafikerezh (51) à tramwed (100) :
  • trafikerezh
    trafikerezh

    m. Trafikerezh arc'hant : spéculation.

    ●(1931) VALL 707a. Spéculation, tr. «trafikerez (-arc'hant) m.»

  • tragaer a
    tragaer a

    prép. Beaucoup de.

    ●(1978) BZNZ 12. (Lilia-Plougernev) Neuze doa tragaer a dorzhioù lard e-mod-se. ●15. Eno oa tragaer a vagoù ! ●18. O ! tragaer a dud yoa oc'h ober gant ar c'hravazh.

  • trainell
    trainell

    voir treinell

  • trais
    trais

    adj. & adv.

    (1) Adj. Traître.

    ●(1880) SAB 147. serra o genou d'an dud traïss-se. ●207. ac ii tud traïs. ●(1884) MCJ 160. ou apparanç dous ha traïs.

    (2) Loc. adv. Mont dre drais da ub. : prendre qqn en traître.

    ●(1872) GAM 14. Perak eta neuze lavaret eo eat ar veleien dre draïz deoc'h ?

  • traisañ
    traisañ

    v. tr. d. Trahir.

    ●(1499) Ca 200a. Traissaff. g. trahir.

    ●(1659) SCger 120a. trahir, tr. «trahissa.» ●175b. trahissa, tr. «trahir.»

    ●(1872) DJL 46. Rabad eo jamez trahissa ar virione gant gouizieghez. ●37. trahissa n'Otrou Krist.

  • traison
    traison

    voir traizon

  • traisoni
    traisoni

    voir traizoni

  • traizon / traison
    traizon / traison

    s. –où Trahison.

    ●(14--) Jer A.267-14. Ha goude, a m’avys, / Yolys dre traysson, tr. « Et ensuite, à mon avis, gaillardement par trahison » ●(1621) Mc 52. Dont à gra da vezaff vn aduerser cruel dezaff é hunan oz em porsuy continuellamant, hac oz dreccaff ambuchou, ha traisonou, dezaff é hunan.

    ●(c.1680) NG 1919. De quemeret Doué dré traizon.

  • traizoni / traisoni
    traizoni / traisoni

    f. Trahison.

    ●(1792-1815) CHCH 106. Ind e huélas goal splann oé treisoni dohté. ●(1838) OVD 179. en treizoni horriplan.

  • trajedian
    trajedian

    m. –ed Tragédien.

    ●(1931) VALL 749b. Tragédien, tr. «trajedian pl. ed.»

  • trajedienn
    trajedienn

    f. –où Tragédie.

    ●(1633) Nom 9b. Tragœdia : Tragedie : Tragidien.

    ●(1651) JK titre. Tragedien sacr, commancet en Jardin an Olivet, bete menes Calvar. ●(1741) RO 3253. Chede pe voar feson eman an dragedien.

    ●(1904) BOBL 10 décembre 12/1d. eun drajedien vrezonek. ●(1911) BZIZ 145. trajedien en 5 arvest. ●(1912) GMGE 98. c'hoari trajediennou. ●(1926) FHAB Gwengolo 326. Talvoudegez dispar an drajedienn-man. ●(1931) VALL 749b. Tragédie, tr. «trajedienn f.»

  • trajedienner
    trajedienner

    m. –ion Tragédien.

    ●(1931) VALL 749b. Tragédien, tr. «trajedienner.»

  • trajedis
    trajedis

    voir trajeris

  • trajeris / trajedis
    trajeris / trajedis

    m. –où Tragédie.

    ●(1907) VBFV.bf 77b. trajedis, m. pl. eu, tr. «tragédie.» ●(1934) BRUS 302. Une tragédie, tr. «un trajeris.»

  • trajeriser
    trajeriser

    m. –ion Tragédien.

    ●(1787) PT II. Hanhueu en drajériserion.

  • trajidi
    trajidi

    m. Tragédie.

    ●(1839) BEScrom 103. péré en doé gùélet guet ou deulagad propre un tragidi quen éahus.

  • trajidik
    trajidik

    adj. Tragique.

    ●(17--) CBet 1390. An istoiriou trajidic so hoarveet guesall, tr. «l'histoire des évènement tragiques qui se sont autrefois accomplis.»

  • trajustis
    trajustis

    s. =

    ●(1767) ISpour 132. A pé touyet, ret é ma vou unn drajustice.

  • trakad
    trakad

    m. –où Collection (de choses).

    ●(1934) BRUS 187. Une collection, tr. «un trakad –eu, m.»

  • trakanard
    trakanard

    m. & adj. –ed

    I. (équitation)

    (1) M. Cheval qui va le traquenard.

    ●(1633) Nom 32a. Equus toultaris, vel totularius, gradarius, asturco, hacquéne, tracquenart, guilhedin : hanquanè, tranquanart.

    ●(1659) SCger 120b. traquenart, tr. «tracanart.» ●(1732) GReg 935b. Traquenard, cheval qui va l'entrepas, ou l'amble rompu, tr. «Tracqanard. p. tracqanarded.»

    (2) Adj. Marc'h trakanard : cheval qui va le traquenard.

    ●(1732) GReg 935b. Traquenard, cheval qui va l'entrepas, ou l'amble rompu, tr. «ur marc'h tracqanard.»

    II. (danse) Sorte de danse qu'on danse seul.

    ●(1732) GReg 935b. Traquenard, sorte de danse gaie qu'on danse seul, tr. «An tracqanard.»

  • trakasal / trakasiñ
    trakasal / trakasiñ

    v. tr. d. Tracasser.

    ●(1659) SCger 120a. tracasser, tr. «tracassi.»

    ●(1804) RPF 10. ur foule à chongeu e zas à-hærr de dracassal é beèn ha de dreboulein é speret.

  • trakaserezh
    trakaserezh

    m. Tracasserie.

    ●(1831) RDU 129. a balamort ma vai er speret hac er galon liproh ha goulioh a tracassereah er bed.●(1855) BDE 129. rac me vai er spered hag er galon liproh ha goulioh a dracassereah er bed.

  • trakasiñ
    trakasiñ

    voir trakasal

  • traked
    traked

    m. Claquet de moulin.

    ●(1876) TDE.BF 630a. Traket, s. m. V[annetais], tr. «Claquet de moulin.»

  • trakellat
    trakellat

    v. intr. Vaciller.

    ●(1861) JEI 75. betag hou tougue de draquellat hemb arsàu ar vorden en abim.

  • traken
    traken

    adv. Seulement, rien d'autre que.

    ●(1903) KZVr Du-Kerzu. Evit dour sklaer traken hirio. (d'après KBSA 23). ●(1904) CDFi août-septembre. Ho chupenn traken. (d'après KBSA 104).

  • trakt
    trakt

    m. –où Tract.

    ●(1941) ARVR 26/3a. paotred hag a roe traktou komunist. ●(1960) BAHE 23/22. un toullad brav a draktoù moulet war baper kaer.

  • traktad
    traktad

    voir treted

  • traktañ
    traktañ

    voir tretañ

  • trala
    trala

    s. Balle à jouer.

    ●(1931) VALL 56a. balle à jouer, tr. «trala et dala T[régor] C[ornouaille].»

  • tralaj
    tralaj

    s.

    (1) Tralaj en amzer : temps incertain.

    ●(1983) PABE 64. (Berrien) tralach zo en amzer, tr. «le temps est incertain.»

    (2) Tralaj etreze : ils ne sont pas en meilleurs termes.

    ●(1983) PABE 64. (Berrien) tralach zo (e) trese, tr. «ils ne sont pas en meilleurs termes.»

  • tram
    tram

    prép.

    (1) Vers.

    ●(1872) DJL 6. o vont tram al Loar. ●15. neur ghemer he baz da vont tram ar ghær. ●20. tram he du. ●(1874) FHB 475/36b. tram ar c'huz heaul.

    ●(1931) VALL 779a. Vers, tr. «tram.»

    (2) Tram hag : vers.

    ●(1874) FHB 483/100a. en or vont tram hag an nor.

  • tramaduilh
    tramaduilh

    m. Chiffonnement.

    ●(1931) VALL 120a. Chiffonnement, tr. «h[aut] L[éon] tramaduilh m.»

  • tramaduilhañ
    tramaduilhañ

    v. tr. d. Chiffonner.

    ●(1931) VALL 120a. Chiffonner, tr. «h[aut] L[éon] tramaduilha.»

  • tramailh .1
    tramailh .1

    f. –où

    I. (agriculture)

    (1) Herse.

    ●(1879) ERNsup 168. tramaill, trañmaill, pl. ao, herse ; – dre gezek, à chevaux, Lanr[odec]. ●(1888) SBI I 16. Eur c'hoz tramaillo war he geïnn, tr. «une vieille herse sur le dos.»

    ●(1920) KZVr 364 - 22/02/20. Tramailh, tr. «herse.» ●(1931) VALL 359a. Herse, tr. «tramailh m.» ●(1933) ALBR 74. tremen an dramailh (pe an oged).

    ►[au plur. après un art. ind.] Un tramailhoù : une herse.

    ●(1868) SBI I 16. Eur c'hoz tramaillo war he geïn, tr. «Avec une vielle herse sur le dos.»

    II. (pêche, chasse)

    (1) Épervier, trémail.

    ●(1499) Ca 200a. Tramaill. cest vne rez a pecher.

    ●(1732) GReg 359a. Épervier, sorte de filet de pêcheurs, tr. «Tramailh. p. tramailhou.»

    ●(1876) TDE.BF 630a. Tramaill, s. m., tr. «Filet de pêcheur appelé Epervier ; pl. ou.»

    ●(1920) KZVr 364 - 22/02/20. Tramailh, tr. «filet de pêcheur.» ●(1931) VALL 751b. Tramail, tr. «tramailh m. pl. ou.» ●(1970) GSBG 370. (Groe) pa oa Lom oc'h ober ar vicher tramailhoù, tr. «Quand Lom pratiquait le métier des éperviers.»

    (2) Roued tramailh : pantier, pantière.

    ●(1876) TDE.BF 634b. On appelle rouet tremaill, un filet pour prendre des bécasses et autres oiseaux. En français, ce filet se nomme Pantier ou Pantière.»

    II. sens fig. Va-et-vient.

    ●(1970) BHAF 20. tramaill an dud er straedou. ●348-349. Klevoud a reas neuze kaoziou ha tramaill endro d'an aoter-vraz.

  • tramailh .2
    tramailh .2

    voir tramailher

  • tramailhat / tramailhiñ
    tramailhat / tramailhiñ

    v.

    I. V. intr.

    (1) Travailler dur.

    ●(1949) LLMM 16/46. evidout hepken e tramailhen evel ul loen. ●(1955) VBRU 179. tramailhat er stumm-se noz-deiz.

    (2) Tourner (autour de qqn).

    ●(1970) BHAF 387. Echu eh eus da dramailli evelse endro din, koz tastoner !

    II. V. tr. d.

    (1) (agriculture) Herser.

    ●(1879) ERNsup 168. tramaillat, trañmaillat, herser, Lanr[odec].

    ●(1931) VALL 359a. Herser, tr. «tramailhat.» ●(1933) ALBR 49. Goude m'eo bet troet ha dramailhet da zouar.

    (2) (pêche) Pêcher au trémail.

    ●(1931) VALL 751b. pêcher au tramail, tr. «tramailhat.»

  • tramailher / tramailh
    tramailher / tramailh

    m. =

    ●(1966) BREZ novembre 109/8b. Dond a reas da veza tramailler, feker, gwidal ha reder-e-reor evel porhell bihan sant Anton. ●(1970) BHAF 387. Eun tramaill pe eun tramailler a zo eun den hag a vez atao hep poz na repoz o tastornad eun dra bennag kuit da vont kalz war-raog gand e labour, daoust dezañ da heja an traou endro dezañ ha d'ober a-walh a drouz. (...) Med ne vez ket ordinal eur ster-wasaad d'ar ger.

  • tramailhiñ
    tramailhiñ

    voir tramailhat

  • tramant
    tramant

    voir travant

  • tramblamant
    tramblamant

    m. Tremblement.

    ●(1633) Nom 222b. Terræ motus, terræ quassatio : tremblement de terre : an tramblamant ves an douar, pa cren an douar. ●263a. Tremor : tremblement : tramblamant, pa cren vn den.

  • tramek
    tramek

    prép. Vers. cf. etremek & etramañ

    ●(1958) ADBr lxv 4/533. (An Ospital-Kammfroud) Trameg : prép. – Vers. Synonyme : war-zug.

  • tramm
    tramm

    m. –où (transport) Tramway.

    ●(1907) MVET 138. hag e lammomp en tram evit mont da di an hent-houarn. ●(1942) HERV 86. An trammou diweza, en eur dintal, a ziskenne war du Sant Helier. ●(1955) STBJ 136. Tostoc'h da gêr emede diskenn an tramou.

  • tramolodiñ
    tramolodiñ

    v. tr. d. =

    ●(1931) GWAL 136-137/431. (kornbro Perroz, Treger-Vras) Tramolodi : ster ar ger-mañ amañ eo : ober re war-dro... dorlôi re, h.a. Da sk. Kaz tramolodet hanter-savet, – Ki tramolodet hanter-lazet.

  • tramor
    tramor

    adj. D'outre-mer, ultramarin.

    ●(1911) BUAZperrot 348. ker brudet etouez Bretoned tre-mor. ●(1914) DFBP 231b. Outremer, tr. «Tramor.» ●(1928) FHAB Kerzu 448. Ha ne voe ket eun netra evit ober e «jeu» ouz potr tramor. ●(1931) VALL 521a. Outre-mer, tr. «tremor.» ●(1958) BAHE 14/18. er Broioù-Tramor.

  • tramoriad
    tramoriad

    m. tramoriz Personne qui habite outre-mer.

    ●(1909) NOAR 138. Adalek neuze, Tramoriz (…) ne rejont nemet eur bobl.

  • tramoriañ
    tramoriañ

    v. tr. d. Exporter outre-mer.

    ●(1931) VALL 285b. Exporter, tr. «tremoria.»

  • tramouilhat
    tramouilhat

    v. tr. d.

    (1) Ruminer.

    ●(1982) PBLS 56. (Sant-Servez-Kallag) tramouilhat, dramouilhat, tr. «ruminer.»

    (2) Mâchouiller, mâchonner.

    ●(c.1930) VALLtreg 2983. Tramouilhat : mâchonner à vide (Biler.). ●(1969) BAHE 62/14. atav 'vezen o tramouilhat delienn pe c'heotenn.

    (2) Tramouilhat e c'henoù : mâcher à vide.

    ●(1866) BOM 82. Tramouillad ra he c'henou, tr. «sa bouche mâche à vide.»

  • trampaj
    trampaj

    s. Sorte de nourriture trempée.

    ●(1787) BI 249. int ë cassou trampage hac ë fresquou d'er-ré peur. ●(1792) HS 331-332. ul lod-vat memp e hum gondannai de vihüein hemp sorte er bet à drampage.

  • tramwed
    tramwed

    m. –où (transport) Tramway.

    ●(1943) TRHS 73. tramwedoù stlejet gant mulezed.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...