Recherche 'ti...' : 271 mots trouvés
Page 3 : de tieurin (101) à tilherezh (150) :- tieuriñtieuriñ
voir keuriñ
- tifañ
- tifoidtifoid
s. (pathologie) Typhoïde.
●(1889) ISV 106. chomet seizet daou vloas zo varlerc'h an derzien tyfoïd.
- tifuz
- tigañtigañ
v. tr. i. Bouder.
●(1941) FHAB Meurzh/Ebrel 36. (Skrignag) An hini a dig ouz e voued, / a dig ouz e labour.
- tigntign
m.
I. (pathologie) Teigne.
●(1499) Ca 197b. Ting. g. taingne. ●(1633) Nom 263a. Porrigo : la teigne : an tign.
●(1659) SCger 116a. teigne, tr. «tign.» ●175a. tign, tr. «teigne.» ●(1697) CN 11. Leou, Roign, taign, ordur ar Vró, tr. «Poux, rogne, teigne, ordure du pays.»
●(1869) KTB.ms 14 p 133. ur c'hrennard hag a oa ann tign en he benn. ●(1870) FHB 280/145b. ar re zo an tign enho.
●(1907) KANngalon Even 428. Evit an tign... ●(1955) STBJ 168. Hervez ar vrud, e roe ar c'hegined tign d'ar vugale.
II. (botanique)
(1) Louzaouenn-an-tign : bardane, grateron.
●(1633) Nom 87b-88a. Lapathum acutum, oxylapathum, rumex acutus : pareille, herbe aux teigneux : an teaul, lousaoüen ouz an ting.
●(1732) GReg 491b. L'herbe au teigneux, bardane, & grateron, tr. «lousaouënn an tign.»
●(1879) BLE 63. Bardane mineure. (L. minor. DC) Louzaouen-an-tin.
(2) Parelle Rumex sp.
●(1732) GReg 693b. Parelle, ou patience, plante, tr. «lousaoüenn an tign. voyez bardane et gratteron.»
- tignasenntignasenn
f. Tignasse.
●(1869) KTB.ms 14 p 134. he dignassenn euzuz da welet.
- tignoltignol
m. –où Plate.
●(1843) LZBg 1añ blezad-2l lodenn 135. ar er mor de besquetat guet en tignol nehué. ●(1844) LZBg 2l blezad-2l lodenn 106. diblacet a Wallis (...) ar un tignolik. ●(1856) VNA 56. une Nacelle, tr. «un Tignol.»
●(1907) VBFV.bf 76a. tignol, m. pl. eu, tr. «nacelle, esquif, pirogue, gondole, barque plate.» ●(1938) DIHU 326/117. Mikél Gilet én é dignol.
- tignous
- tignous-glastignous-glas
m. (ornithologie) Mésange.
●(1931) FHAB Kerzu 475. Den ne sello ouzin-me ken rouz ha ken dilufr eo va fluñv e keñver re va c’henderv ar boc’h-ruzig ha zoken e-keñver re ar beufig a zo liou an tan war e vruched, re ar pabor ha re an tignouz glas.
- tignouztignouz
m. –ed
(1) (pathologie) Homme malade de la teigne.
●(1869) KTB.ms 14 p 133. hen defoa truez eûz ann tignouz. ●(1870) FHB 280/145b. pemp tignous varnugent.
●(1907) KANngalon Even 428. deuet eo da veza tignouz...
(2) Homme teigneux.
●(1930) BIAL 28. Laer ! gaouiad ! hailhevod ! tignouz ! torfedour ma'z out. ●(1931) ATBR 17. Ha neuze, tignouz ! Petra a ra d'in e zilhad mar deo e zac'hadig leun a wenneien ? ●(1932) TUML 11. Piou eo an tignouz a Lukaz se ?
- tignouzenntignouzenn
f. –où Tignasse.
●(1732) GReg 908b. Teignasse, perruque, ou cheveux mal coupez, & mal peignez, tr. «Tignousenn. p. tignousennou.»
- TigrTigr
n. de l. (hydronymie) Tigre.
●(1499) Ca 197b. Tigr. g. tigre. la. hic tigris / gris / vel idis cest vne riuiere.
- tigrtigr
m. –ed (zoologie) Tigre.
I.
●(1633) Nom 35a. Tigris : tigre : tigr.
●(1732) GReg 922b. Tigre, bête feroce, tr. «Tygr. p. tygred.» ●(1744) L’Arm 382a. Tigre, tr. «Tigre.» ●(1794) ABR.goerz 8a. A enep dan tigret furius.
●(1835) AMV 100. an tigret hac al leonet.
II. Kruel evel un tigr : très cruel.
●(1869) SAG 54 (L) G.-M. Karoff. An Turked : anevaled louz, kruel evel tigred.
- tigrenn
- tigrez
- tihourtihour
m. = (?) tizhour, tec'hour (?).
●(1940) DIHU 350/112. Pier e oé ber a spered ha tihour un nebed.
- tik .1
- tik .2tik .2
adj.
(1) Qui a un tic.
●(1925) FHAB C'hwevrer 44. ar marc'h a oa tik. ●(1941) SAV 20/19. (Pleiben) Lakait ar minot d'ar marc'h tik. ●(1964) BRUD 18/44. leun a gezeg tik o hourrichal.
(2) Tik koad : qui mord continuellement son râtelier.
●(1996) VEXE 215. Du fait aussi qu'ils sont affligés d'un tic (tig koad), des chevaux mordent continuellement leur râtelier.
(3) Tik lostenn =
●(1872) GAM 26. Petra eo, gouscoude, beza tik losten, pe zu pe ven e c'hellfe beza ?
(4) [empl. comme subst.] Mont e tik =
●(1956) BLBR 92/12. Bioc'h Fanch Kerzivoret a zo aet e tig ! ●(1959) BRUD 10/18. kezeg a yee e tig.
- tik-taktik-tak
interj.
(1) Onomatopée du bruit de l'horloge.
●(1955) STBJ 149. Emede an horolaj en he arbell, gant ur mell momeder koueor lugernus o vrañsigellat hag oc'h ober tik-tak hep ehan.
(2) Onomatopée du bruit du métier à tisser.
●(1878) SVE 128 §859. Ar guiader en he stern, / E-giz ann diaoul en ifern, / Oc'h ober tik-tak, tik-tak, / Hag o tenna hag o lakat, tr. «Le tisserand à son métier, Comme diable en enfer se démène, / Avec son tic-tac, tic-tac / Quand navette il tire et repousse.»
(3) Onomatopée du bruit du moulin.
●(1912) MMKE 80. tik-tak ma milin goz. ●(1922) BUBR 15/71. Klevout a rea tic-tac ar velin ha grosmol an dour o koueza war ar rod zu.
- tikal
- tiked
- tikedenntikedenn
f. –où
(1) Étiquette.
●(1659) SCger 53b. etiquette, tr. «tiquetenn.» ●(c.1718) CHal.ms i. Etiquette, tr. «tiqueten, dialué ac er pacquet.» ●(1732) GReg 374b. Étiquette, écriteau qu'on met sur un sac avec le nom de la partie, tr. «Tiqedenn. p. tiqedennou.»
●(1931) VALL 277a. Étiquette, tr. «tikedenn f.»
(2) Ticket.
●(1931) VALL 738b. Ticket, tr. «tikedenn f. pl. ou.»
- tikedennañtikedennañ
v. tr. d. Étiqueter.
●(1732) GReg 374. Étiqueter, mettre l'étiquette, tr. «Tiqedenna séyer ur procès.»
- tikertiker
m. (harnachement) Licol de cuir.
●(1982) PBLS 104. (Sant-Servez-Kallag) tiker, tr. «licol de cuir.»
- tildenntildenn
f. (typographie) Tilde.
●(1947) YBBK 55. Setu an tiredoù a vez graet ganto e brezhoneg : an tired kognek (^), an tired serr pe tired begek (’), an daouboent (¨), an dildenn (~), ar virgulenn-grec’h (') hag ar varrennig-stagañ (-).
- tiler
- tilh .1
- tilh .2tilh .2
coll. (botanique)
(1) Tilleuls.
●(1744) L'Arm 382b. Du tilleul, tr. «Thill.» ●(17--) VO 60. un alé bordét a goæd thill.
●(1849) LLB 1808. Ar en till, en haleg hag ar zel en erwen.
●(1924) BILZbubr 37/807. deliou eur bodad tilh.
(2) local. Frêne.
●(1982) PBLS 16. (Sant-Servez-Kallag) tilh, tr. «frêne.»
- tilh .3
- tilh .4
- tilh .5
- tilhadegtilhadeg
f. –où
(1) Lieu de teillage.
●(1732) GReg 908b. Le lieu où l'on teille, tr. «Tilhadeg. p. gou.»
●(1876) TDE.BF 618a. Tilladek, s. f., tr. «Lieu où l'on teille le lin, le chanvre.»
(2) Réunion de tillage.
●(1876) TDE.BF 618a. Tilladek, s. f., tr. «Réunion des personnes qui font ce travail[tillage].»
- tilhadur
- tilhajtilhaj
m. Matière qui vient de la teille de chanvre.
●(1834) SIM 83. Cetu aze plench o fonci ar gambr, elec'h an tillach lous ha pounner.
- tilhañ / tilhat / tilhiñtilhañ / tilhat / tilhiñ
v. tr. d. Teiller.
●(1659) SCger 116a. teiller, tr. «teilla.» ●(1732) GReg 908b. Teiller, teiller du chanvre, tr. «Tilha. pr. tilhet. tilha canap. Van[netois] tilheiñ. tilheiñ coüarh.»
●(1849) LLB 215. Er bautred e dill koarh.
●(1907) DIHU 30/471. monet de dillein koarh. ●(1910) EGBT 105. tillan kanab. ●(1913) NECH 10. O nozvez a dremenont o tilhat lin. ●(1935) ANTO 53. ar baotred a dilhe kanab da ober tortisou.
- tilhattilhat
voir tilhañ
- tilheg
- tilhek
- tilhenn .1
- tilhenn .2
- tilhenn .3tilhenn .3
f. tilhed (entomologie) Tique.
●(1732) GReg 921a-b. Ticque, insecte noirâtre qui s'engendre dans la chair en été, & qui ronge les oreilles des chiens, des beufs, &c., tr. «tilhen. p. tilhed.»
- tilhenn .4tilhenn .4
f. –où
I. (construction)
(1) Torchis.
●(1732) GReg 928b. Torchis, composition de terre grasse pétrie avec du foin pour faire des cloisons, des murailles de bauge, tr. «tilhenn. p. tilh.»
(2) Cloison en torchis.
●(1732) GReg 174b. Cloison faite de mortier, de torchis, tr. «tilhenn. p. tilh.»
II. (anatomie) Cloison nasale.
●(1744) L'Arm 460b. Paroi du nez, tr. «Tillænn enn iffrænn. f.»
- tilhenneg
- tilhennek
- tilhennet
- tilher .1
- tilher .2tilher .2
m. tilhiri
(1) (marine) Tillac.
●(1633) Nom 151b. Fori : le tillac ou beisle : an tiller.
●(1732) GReg 922b. Tillac, d'un Vaisseau, tr. «An tilher.»
●(1876) TDE.BF 618a. Tiller, s. m., tr. «Tillac de navire.»
●(1925) BILZ 121. eun tôl skubellenn d'ar pont ha d'an tilher. ●(1959) TGPB 135. betek penn pellañ an tilher a-raok. ●(1987) GOEM 78. Quel que soit le bateau, l'avant et l'arrière sont garnis d'un petit plancher, an tilher : tilher araok à l'avant, tilher a dreonv à l'arrière. ●79. pour empêcher le goémon de s'étaler sur les tilhiri (tillacs).
(2) Cloison faite en torchis.
●(1876) TDE.BF 618a. Tiller, s. m., tr. «séparation ou cloison faite en torchis ; pl. ou.»
- tilherez
- tilherezh