Devri

Recherche 'sa...' : 846 mots trouvés

Page 4 : de safarour (151) à sakramant (200) :
  • safarour
    safarour

    m. –ion (?) Agitateur (?).

    ●(1861) BSJ 231. Ur saffarour-é, émé-ind, ne glasq meit laquat trous é misq er bobl. ●233. deli e hra bout condannet d'er marhue, ur saffarour-é, ne glah meit roein penneu en dud.

  • safarus
    safarus

    adj.

    (1) Bruyant.

    ●(1732) GReg 122b. Bruiant, ante, tr. «safarus.» ●(1767) ISpour 184. enn æredeu brass ha saffaruss. ●(1790) MG 266. gobér festeu saffarus. ●(1792) HS 255. unn æredeu saffaruss.

    ●(1804) RPF 67. en divertissemanteu saffarussa. ●(1855) BDE 827. er vuhé saffarus-hont.

    ●(1921) BUFA 4. é vonet d'en deverranseu safarus. ●94. en énéd safarus. ●(1925) FHAB Mae 187. goueliou safarus ha dizurziou stronsus. ●(1961) LLMM 86/155. ken safarus ma krene war an daol mouchenn ar c’hantolioù-gouloù en arvar da vougañ.

    (2) (en plt de qqn) =

    ●(1932) BRTG 16. tud safarus.

  • safarusaat
    safarusaat

    v. intr. Devenir de plus en plus bruyant.

    ●(1939) RIBA 75. Dé ha dé eùé é safarusè darempredeu en davarn.

  • safir
    safir

    m. Saphir.

    ●(1499) Ca 179a. Saffir. g. saphir / pierre precieuse. ●(1633) Nom 255a-b. Sapphyrus : sapphir : saffir.

  • saflik
    saflik

    m. Clapotement, clapotis.

    ●(1927) GERI.Ern 77. chaflik m., tr. «Rejaillissement, rebondissement, comme du pied dans un sabot trop grand et plein d'eau.»

  • saflikañ
    saflikañ

    v. intr. Clapoter, rejaillir.

    ●(1877) EKG I 286. va goad a rede puill, chaflika a rea em boutou dre ma valeen.

    ●(1919) KZVr 350 - 15/11/19. chaflika, ar gwad a chaflik em boutou, tr. «fait du bruit, Loeiz ar Floc'h.» ●(1931) VALL 126b. Clapoter ; comme l'eau dans les sabots, tr. «saflika (et chaflika) Léon.» ●638b. Rejaillir, tr. «saflika, chaflika.»

  • safron .1
    safron .1

    coll.

    (1) Safran.

    ●(1499) Ca 179a. Saffroen. g. saffran. ●(1633) Nom 73a. Crocus : saffran : saffron. ●123b. Croceus, crocinus : iaulne comme saffran : melen eguis saffron.

    ●(1659) SCger 107a. safran, tr. «safroun.» ●(1732) GReg 837b. Safran, tr. «Zafron. zafraon. Van[netois] zafrann.» ●Jaune comme le safran, tr. «Mèlen evel zaffron. qer mèlen ha zaffraon.»

    ●(1838) OVD 122. Ræson bras e zou de gomparagein en inourieu doh er safran, péhani sel-mui m'en dé bet moustret guet en treid, mui é plantenne hag é cresque.

    ●(1914) DFBP 295b. safran, tr. «Safron.»

    (2) Safron gouez : safran bâtard (Carthamus tinctorius).

    ●(1633) Nom 82a. Cnicus, hortensis crocus, crocus Sarsinus, offic. cartamus : saffran bastard & sauuage : saffron gouez.

  • safron .2
    safron .2

    m. –ed Nasilleur.

    ●(1732) GReg 649b-650a. Nasilleur, tr. «safroun. p. safrouned.»

  • safron .3
    safron .3

    m. Bourdonnement.

    ●(1931) VALL 77a. Bourdonnement ; des abeilles, tr. «safron m.»

  • safronellañ
    safronellañ

    v. intr. Nasiller.

    ●(1732) GReg 649b. Nasiller, parler du nez, tr. «safrounella. pr. safrounellet.»

    ●(1931) VALL 490b. Nasiller, tr. «safronella.»

  • safronenn
    safronenn

    f. –ed (entomologie) Escarbot.

    ●(1659) SCger 170a. safronen, tr. «escarbot.» ●(1732) GReg 365b. Escarbot, sorte d'insecte, tr. «safronenn. p. safronenned.»

  • safroner
    safroner

    m. –ion Nasilleur.

    ●(1732) GReg 649b. Nasilleur, tr. «Safrouner. p. safrounéryen.»

    ●(1870) FHB 287/203b. ha setu hèn en divez safroner koulz ha pep-hini.

  • safronerezh
    safronerezh

    m.

    (1) Nasillement.

    ●(1732) GReg 649b. Action de nasiller, tr. «Safrounérez.»

    ●(1931) VALL 77a. Bourdonnement ; des abeilles, tr. «safronerez (et nasillement) m.» ●490b. Nasillement, tr. «safronerez m.»

    (2) Bourdonnement des abeilles.

    ●(1931) VALL 77a. Bourdonnement ; des abeilles, tr. «safronerez m.»

  • safronet
    safronet

    adj. Safrané.

    ●(1633) Nom 57b. Panis crocatus : pain ensafrané : bara saffronet.

  • safroniñ .1
    safroniñ .1

    v. tr. d. Safraner.

    ●(1732) GReg 837b. Safraner, peindre en jaune, ou avec du safran, tr. «zaffrôni. pr. zaffrônet.»

    ●(1914) DFBP 295b. safraner, tr. «Safroni.»

  • safroniñ .2
    safroniñ .2

    v. intr.

    (1)) Nasiller.

    ●(1732) GReg 649b. Nasiller, parler du nez, tr. «Safrouni. pr. safrounet.»

    ●(1870) FHB 287/203b. ho dizali da zafroni na war ar ger-ze na war geryou all. (...) Safron, ma bugel ; komz dre da fri.

    ●(1931) VALL 490b. Nasiller, tr. «safroni.»

    (2) Bourdonner.

    ●(1931) VALL 77a. Bourdonner ; abeilles, tr. «safroni.»

  • safronus
    safronus

    adj.

    (1) Bourdonnant.

    ●(1931) VALL 76b-77a. Bourdonnant, tr. «safronus.»

    (2) Nasillard.

    ●(1931) VALL 490b. Nasillard, tr. «safronus.»

  • sagailh
    sagailh

    s. Vacarme.

    ●(1499) Ca 179a. Saffar sagaill ect. vide in murmur.

  • sagou
    sagou

    m. (alimentation) Sagou.

    ●(1889) ISV 359. bleud sagou. ●o pilat sagou.

  • Saig
    Saig

    n. pr. Diminutif de Frañsa.

    ●(1954) BISO.llmm 28. Saig ne da ket ken war vor. ●(1959) BRUD 7/19. Saig a oa truezuz da weloud.

  • sailh .1
    sailh .1

    f. –où

    I.

    (1) Seau.

    ●(1499) Ca 179a. Saill. g. ceau / a eaue. ●(1633) Nom 159b. Hydria, fitula, modiolus : seau : saill. ●159b-160a. Haustrum : seau à puiser l'eau : saill da tennaff dour.

    ●(1659) SCger 108b. seau d'eau, tr. «saill dour.» ●(1732) GReg 423a. Foncer un baquet, un seau, tr. «strada ur c'helorn, ur sailh, pr. et.» ●852b. Seau, vaisseau à puiser & à porter de l'eau, tr. «Sailh. p. sailhou. seilh. p. seilhou. Van[netois] seilh. p. seilhéü.» ●(1744) L'Arm 160b. Foncer un seau, un bacquet, tr. «Foncein ur seille, ur bailloc ou ranjott.»

    ●(1897) EST 75. get ur sailh koed don.

    ●(1925) FHAB Gouere 268. sailh an dour fank. ●(1926) FHAB Genver 27. podezou hudur, kirinennou pe zailhou louz.

    (2) Corps de pompe, cylindre de machine.

    ●(1920) KZVr 361 - 01/02/20. sailh, tr. «corps de pompe (Pleudaniel).» ●(1931) VALL 177b. Cylindre de machine à pistons, tr. «sailh m.» ●574b. corps de pompe, tr. «sailh m.»

    II. Leun evel ur sailh : très plein.

    ●(1766) (Li) C.-M. le Laé MM 1361-1362. edo gata e bistolen / carguet leun sail betec ar pen.

  • sailh .2
    sailh .2

    m. & adv. –où

    I. M.

    (1) Saut, bond.

    ●(1732) GReg 848b. Saut, tr. «sailh. p. sailhou.» ●(1744) L'Arm 33a. Bond, tr. «Sailleu.. eu. m.» ●350b. Saut, tr. «Saille.. leu.»

    ●(1907) VBFV.fb 12b. bond, tr. « saill, m. (pl. eu).» ●(1921) BUFA 140. Er lon gouiù (...) hag a dauleu sail e za aben de Franséz. ●(1931) DIHU 245/263. ur saill a drest er hoah.

    (2) Troc'hañ sailh : décamper par bonds.

    ●(1939) RIBA 40. Hag en tad-gad koutellein, trohein saill.

    (3) Lamm-sailh : bond.

    ●(1908) PIGO II 12. Itien a reas eul lamm-sailh. ●51. Ma c'halon a reas eur lamp-zailh 'n em c'hreiz. ●(1935) BREI 392/stag 6. oc'h ober eul lamm-sailh.

    (4) =

    ●(1744) L'Arm 291a. Petillement, tr. «Bouill ; berhuë ; Tarh : Saille. m.»

    (5) Plongeon.

    ●(1902) PIGO I 168. kemer a reaze lans, ha… bloump ! e reaz eur sailh en toull.

    (6) A-daoloù sailh : par des bonds répétés.

    ●(1921) BUFA 140. Er lon gouiù, p’en des ean guélet, e saù, e skrign é zent hag a dauleu saill e za aben de Franséz.

    II. Adv. Dañs, koroll a-sailhoù : danse sautée.

    ●(1939) RIBA 99. de gorol a sailleu. ●(1963) TDBB 143. Dans un petit terroir à l'est de Quimperlé (autour d'Arzano et Plouay) l'expression dañs a ruz (danse qui glisse) oppose la gavotte à la dañs a zailheu (danse qui saute) du proche Morbihan. ●295. En dro, avec son style a zailheu remonte au nord au moins jusqu'à Inguiniel.

  • sailh-pik
    sailh-pik

    m. =

    ●(1902) PIGO I 108. ober sailhou-pik.

  • sailh-touseg
    sailh-touseg

    m. Mauvais coup.

    ●(1879) ERNsup 160. lamm ou zaill tosek, (faire un) mauvais coup, St-M[ayeux].

  • sailh-ujeni
    sailh-ujeni

    f. Pod de chambre.

    ●(1974) SKVT III 82. memes er sailh-ujeni.

  • sailhad
    sailhad

    f. –où Contenu d'un seau.

    ●(1732) GReg 852b. Un seau d'eau, tr. «Ur sailhad dour. ur seilhad dour. (Van[netois] ur seilhad déür.» ●Des seaux d'eau, tr. «Seilhadou dour. (Van[netois] seilhadéü déür.»

    ●(1910) MAKE 12. tenna sailhadou dour. ●(1935) SARO 29. ar sailhad dour.

  • sailhadenn
    sailhadenn

    f. –où

    (1) Saut.

    ●(c.1718) CHal.ms i. bond rejaillissement, tr. «sailladen, sailladenneu.»

    ●(1906) DIHU 11/190. Pipi (...) e geméré é randon, hag é hé en ur sailladen én tu ral d'er pont.

    (2) En ur sailhadenn : en un rien de temps.

    ●(1866) FHB 100/380a. em beuz sternet ma marc'h en eur zailladenn, ha setu me en hent.

  • sailhadur
    sailhadur

    adj. Rejaillissement.

    ●(c.1718) CHal.ms iii. reiaillissement, tr. «strinquadur sailladur.»

  • sailhañ / sailhiñ / sailhal / sailhat
    sailhañ / sailhiñ / sailhal / sailhat

    v.

    I. V. intr.

    (1) Sauter, bondir.

    ●(1499) Ca 179a. Saillaff. g. saillir. ●(1580) G 1176. sayllet dyambaf en scaff se, tr. «Sautez sans hésiter dans cette barque»

    ●(1659) SCger 15b. bondir, tr. «sailla.» ●107b. saillir, tr. «sailla.» ●108b. sauter, tr. «sailla.» ●(1732) GReg 848b. Sauter, tr. «sailha. pr. sailhet. Van[netois] sailheiñ.» ●(1744) L'Arm 33a. Bondir, tr. «Saillein.» ●351a. Sauter, tr. «Saillein.»

    ●(1834) SIM 146. sailla rê dreist ar c'hleuyou. ●(1849) LLB 725-726. Lausket hou marh dihaud (…) / de saillal. ●1202. saillal ar er ponteu risklus. ●(1857) HTB 123. Na daolas ket evez ouz eun toull braz doun hag en em gavas euen war he hent, ha dre drouk-eur e eas da salat ebarz. ●220. sallat gant joa.

    ●(1906) HIVL 145. Deruder hum laka de saillar. ●(1907) VBFV.fb 12b. bondir, tr. «saillal.» ●(1942) DADO 10. ha kaer ho po lammat ha sailhat, e klevot ho kentel penn-da-benn.

    (2) Sortir.

    ●(c.1500) Cb. g. entree et issue secrette. b. lech secret da antren ha da saillaff.

    (3) Commencer, éclater (révolte, etc.).

    ●(1915) HBPR 33. Pa saillaz ar Revolusion. ●244. araog ma saillaz ar Revolusion.

    (4) (en plt de paroles) Sailhañ digant ub. =

    ●(1907) AVKA 320. Me am eus gwelet an Aotro, a saillas diganthi, ha setu ar pez am eus klevet ganthan.

    (5) S'élancer.

    ●(1872) ROU 82b. S'élancer, tr. «sailla.» ●102a. Saillir, sortir brusquement, s'élancer, tr. «Sailla.»

    (6) (en plt du cœur) Battre fort.

    ●(1744) L'Arm 33a. Le cœur me bondit, me palpite, tr. «Saillein a-ra me halon énn an, quena eelan m'emm bout me henale.»

    ●(1907) BSPD I 135. kalon er sant e saill get er joé. ●(1925) VINV 51. um dapet me halon de saillein én-an.

    (7) Jaillir.

    ●(1633) Nom 259b. Profiuuium natium, cruptio sanguinis è naribus : saillie de sang hors du nez : pa saill an goat ves an fry.

    ●(1907) BSPD II 10. ur fetan deur biù e sail ag er roh-sé. ●(1921) BUFA 122. ur vammen kriù e saillas ag er roh.

    (8) Sailhañ da c'hoarzhin : éclater de rire.

    ●(1910) MAKE 30. Kement-hini a oa en ti a zailhas da c'hoarzin e walc'h.

    (9) triv. Baiser, coïter.

    ●(1947) LEBR (d’après SONE n° 249 1979, [p. 2], et voir PLNN 6/1980-1981, p. 54). Re ledan ma reor, ma bitouzenn re moan, / Met daoust da ze me ’gar sailhañ ! ●note à me ’gar : pe : me oar.

    II. V. tr.

    A. V. tr. i.

    (1) Sailhañ gant udb. : sauter, se jeter sur qqc.

    ●(1642) CAntiquou 83/10. An Azier à saill gant ar boet.

    (2) Sailhañ gant ub. : sauter, se jeter sur qqn.

    ●(1893) IAI 98. An diskolperien milliget ne reant forz gant piou sailla.

    (3) Sailhañ war ub. : sauter, se jeter sur qqn.

    ●(1868) KMM 173. mall ganto sailla varna. ●(18--) SAQ II 254. an den diskrouget a saillaz var an hini hen doa he zoveteet.

    (4) Sailhañ war : attaquer.

    ●(1894) BUZmornik 131. ha setu hema ha dastum eun arme evit sailla var Rom.

    ●(1911) BUAZperrot 77. ar bleizi a glaskas sailha varnan. ●221. eur strollad Saozon gouez o sailha war e vro.

    (5) sens fig. Sailhañ war : fondre sur.

    ●(1907) KANngalon Gwengolo 494. nag a valeuriou zo saillet var ar Franz !

    (6) Sailhañ ouzh : assaillir.

    ●(1659) SCger 9b. assaillir, tr. «sailla oc'h.»

    B. V. tr. d.

    (1) Sauter par-dessus.

    ●(1849) LLB 1259. saillal ur harh.

    (2) Couvrir, saillir.

    ●(1931) VALL 167a. Couvrir ; saillir, tr. «sailha (taureau).»

    III. Sailhañ er bailh : voir bailh.

  • sailher
    sailher

    m. –ien

    (1) Sauteur.

    ●(1732) GReg 849a. Sauteur, tr. «sailhèr. p. sailhéryen. Van[netois] sailhour. p. yon, yan.» ●(1744) L'Arm 351a. Sauteur, tr. «Saillour.. lerion. m.»

    ●(1907) VBFV.bf 67a. saillour, m. pl. –erion, tr. «sauteur.»

    (2) Marc'h-sailher : étalon.

    ●(1732) GReg 162a. Cheval entier, tr. «marc'h sailher.»

    ●(1931) VALL 806. Etalon, tr. «marc'h sailher.»

  • sailherez
    sailherez

    f. –ed (entomologie) Sauterelle.

    ●(c.1718) CHal.ms iv. sauterelle, tr. «h/carués, caruigueu, saillerés, saillerezet, caruet ur c'haruet, caruedeu.»

    ●(1867) FHB 118/107a. Eizved Gouli. – Ar C'hilleïen-raden, pe ar zaillerezed.

  • sailherezh
    sailherezh

    m. Action de sauter.

    ●(1732) GReg 447b. Gambade, tr. «sailhérez. p. ou.»

    ●(1904) LZBg Gouere 152. un taul deverans get postereh ha saillereh er vugalé. ●(1939) RIBA 38. É saillereh e rekè bout tré de ruzereh é gousteléour.

  • sailhet
    sailhet

    adj. Qui a explosé.

    ●(1941) DIHU 357/233. Ur spont é guélet, én amen dehon, berneu obuseu saillet.

  • sailhour-kontell
    sailhour-kontell

    m. (entomologie) Grande sauterelle verte Tettigonia viridissima.

    ●(1925) DIHU 172/343. (Groe) Saillour, saillour-koutel, tr. «(s. m.) sauterelle.» Dastumet de Vleimor.

  • sak
    sak

    m.

    (1) Secousse.

    ●(1904) DBFV 201b. sak, s., tr. «action de secouer.»

    (2) Taol sak : saccade.

    ●(1744) L'Arm 345a. Saccade, tr. «Taule segousse ou saque m.»

    ●(1904) DBFV 201b. taul sak, tr. «saccade (l'A.).»

  • saka-maout
    saka-maout

    (1) Affrontement.

    ●(1908) FHAB Eost 255. Etre ar re-ma hag ar grevisted e vez avechou saka-maout.

    (2) Ober saka-maout : se cogner la tête entre deux personnes.

    ●(1931) VALL 130b. se cogner la tête, en parl. de deux personnes, tr. «ober saka-maout fam.»

    (3) C'hoari saka-maout : jouer à se cogner la tête.

    ●(1931) VALL 158a. Jouer à se cosser, à se cogner la tête, tr. «C'hoari saka-maout.»

  • sakad
    sakad

    m. –où Heurt.

    ●(1931) VALL 360b. Heurt (et effort violent), tr. «sakad m.»

  • sakañ
    sakañ

    v. tr. d. Saccager.

    ●(1732) GReg 836b. Sacager, piller, ruiner une Ville, tr. «Sacqa. pr. sacqet. sacqa ur guær.»

  • sakan
    sakan

    adj. =

    ●(1984) BRLI I 139. sakan, /sakâ/, ou /sakà/ tr. «drôle, "droch" (= "gleb", pas dégourdi) ; sale. ex : e zo den sâkâ : c’est un homme sale.»

  • sakandienn
    sakandienn

    interj. ; juron.

    (1) =

    ●(1847) MDM 152. Sakandien, skei a rear adarre.

    ●(1909) HBAL 3. Sakondien nag a draou poaniuz !●8. Sakondien, defot gouzout sklear e pe du ma ar wirionez. ●(1932) ALMA 92. Sakoundien ! Biskoaz anne ne voe ker pounner. ●109. Sakoudien ! Ne c'hellan tenna er meaz nak ar bara, nak an dourn.

    (2) Mil sakondienn ! =

    ●(1909) HBAL 3. O mil sakondien ! pebes tra euzus !!

  • sakernondedistag
    sakernondedistag

    interj. ; juron. Forme atténuée de «sakre nondedie».

    ●(1982) TKRH 74. Sakernondedistak Marianna lez ac'hanon da sevel bepred. Na sko ket warnon ! ●Sakernondedistak, eme Wilh-Jañ, ma ne lârit ket din petore pajenn ne'm eus ket ezhomm ma levr ivez.

  • sakiñ
    sakiñ

    v. tr.

    I V. tr. d.

    (1) Enfoncer.

    ●(1856) GRD 181. un dén (…) a pe saquehé ur goutel én é galon.

    (2) Sakiñ udb. en ub. : jeter qqc. sur qqn.

    ●(1861) BSJ 151. mar dès unan-benac a nehai hag hum gav dibéh, saquein er hetan mein én-hi. ●159. mein aveit saquein én-hou. ●183. n'en dès chet hoah calz a zéeieu ma fallé d'er Juiffed saquein mein én-ah.

    II. V. intr. Souffler.

    ●(1913) AVIE 89. en aùél en des huéhet ha saket ar en ti zé. ●90. en aùél e za hag e sak ar en ti zé.

  • saklañ
    saklañ

    voir sankañ

  • sako
    sako

    m. local. Très bon pêcheur.

    ●(1952) LLMM 34/48. (Douarnenez) Sako : unan mat-tre war ar peskerezh, ur gwall-goneiour.

  • sakot
    sakot

    voir chakot

  • sakr
    sakr

    (religion) adj & m.

    A. Adj.

    (1) Sacré.

    ●(1499) Ca 178a. Sacr. g. sacre. ●(1557) B 257. dour sacr dihacr, tr. «eau pure et sacrée.» ●(1612) Cnf 10b. heruez an Canonyou sacrr. ●21b. an officc sacrr eues an inquisition. ●36a-b. mar deo bellec, pé cloarec constituet en vn vrz sacrr bennac. ●(1621) Mc 35. mar en deues laezret netra sacr, nac à lech sacr. ●(1633) Nom 198b. Rituales libri, libri sacri : Missels, la Bible, & le nouueau Testament : Missalou, an Bibl, hac an Testamant neuez, leuryou sacr.

    ●(1659) SCger 170a. sacr, tr. «sacré.» ●(1732) GReg 837a. Sacré, ée, qui est oint, béni, saint, tr. «Sacr. sagr.»

    ●(1868) KMM 142. Sonjit (…) en taoliou fouet a zispennas e gorf sakr.

    (2) Ar Skritur Sakr : les Saintes Écritures.

    ●(1621) Mc 97. len leurou ves an scriptur sacr.

    ●(1913) KANNgwital 133/353. Dre gomsou ar Skritur Sakr.

    (3) Ar Galon Sakr : le Sacré Cœur de Jésus/le Sacré Cœur.

    ●(1916) KANNlandunvez 55/390. Alia ’ran kenan oll famillou kristen an eskopti d’en em gonzakri d’ar Galoun Sakr.

    B. M.

    (1) Sacrement.

    ●(1732) GReg 837a. Sacrement, tr. «sacr. p. sacraou.»

    ●(1862) JKS.lam 529. O veza bet savet dre zakr ar velegiach etre ann douar hag ann env.

    (2) Ar seizh sakr : les sept sacrements.

    ●(1732) GReg 837a. Les sept Sacrements, tr. «Ar seiz Sacr. ar seiz Sagr.»

    ●(1847) FVR 152. Kredi ’rann a greiz kalon hag anzavout ive / Sembol vraz ann Ebestel, hag ar seiz sakr goude.

    (3) [empl. comme subst. neutre] Choses sacrées, le sacré.

    ●(1869) HTC 133. Ne respete na sacr na dizacr. ●(1893) IAI 60. Ne respetas na sakr na dizakr. ●(1894) BUZmornik 486. ne respetent na sakr na dizakr.

  • sakrad
    sakrad

    s. –où (religion) Mystère.

    ●(1872) ROU 92b. Les mystères de chaque fête, tr. «sacradou (misteriou) peb gouel.»

  • sakradur
    sakradur

    m. –ioù (religion)) Sacre, consécration.

    ●(1931) VALL 145b. Consécration, tr. «sakradur m.» ●670a. Sacre, tr. «sakradur m.» ●(1954) BAHE 3/9. sakradur eur bugel d'ar Werc'hez Vari.

  • sakradurezh
    sakradurezh

    f. –ioù (religion) Sacre, consécration.

    ●(1505) Vc 8. Ha sacradurez spirituel, tr. «Et consécration spirituelle.»

    ●(1732) GReg 253b. Dedicace, consecration d'une Eglise, tr. «sacradurez un Ilis.» ●836b. Sacre, consecration d'un Roy, d'un Prélat, tr. «Sacradurez ar Roë.»

    ●(1868) FHB 159/20a. Eol ar zakradurez (…) Moïzes a reaz ar zakradureziou-ze gant kalz a lid.

    ●(1931) VALL 145b. Consécration, tr. «sakradurez f.» ●670a. Sacre, tr. «sakradurez f.»

  • sakramant
    sakramant

    m./f. –où

    I. (religion)

    (1) Sacrement.

    ●(1499) Ca 178a. Sacramant. g. sacrament. ●(1576) Cath p. 15. an sacrament a badiziant, tr. «le sacrement du baptême.» ●(1576) H 52. Iuez ez contracter querentiez spirituel dre an sacramant a confirmation, tr. « Likewise there is contracted a spiritual relationship through the sacrament of Confirmation. » ●(1612) Cnf 46v. né gallé quet è absolff, n'ac administraff dezo nep sacramant.

    ●(1659) SCger 107a. Sacrement, tr. «Sacramant.» ●(c.1680) NG 1623. En ol sacrementeu. ●(1732) GReg 837a. Sacrement, tr. «Sacramand. p. sacramanchou. sécramand. p. sécramanchou. Van[netois] sacremant. p. sacremantéü.»

    (2) Bennozh ar Sakramant : bénédiction eucharistique.

    ●(1909) FAHB Ebrel 106. bennoz ar Sakramant a vezo roet. ●(1930) KANNgwital 335/466. an hosti sakr a vez lakeat en ostansouer evit bennoz ar Zakramant.

    (3) Salud ar Sakramant : au moment où l’on sort l’ostie du tabernacle.

    ●(1903) MBJJ 34. Wardro seiz heur hanter, salud ar zakramant, a roer d'imp 'barz ar chapel. ●(1910) MBJL 141. n'helljont ket kât salud ar zakramant. ●(1911) KANNgwital 105/62. En distro, Salud ar Zakramant en iliz parrez, vardro 4 heur. ●(1923) KANngalon Mae 412. Epad Salud ar Zakramant.

    (4) Sul ar Sakramant vihan =

    ●(1987) DBHB 29. Gouel ar Galon-Zakr, anvet c'hoaz Sul ar Zakramant-vihan.

    (5) absol. Extrême onction.

    ●(1873) GBI II 494. 'Vont da gas ar Zakramant d'un den a oa fall-braz, tr. «Qui allait porter le Sacrement à un homme qui était très malade.»

    (6) Sakramant an Urzh : sacrement de l’Ordre, sacrement du ministère apostolique (évêque, prêtre, diacre).

    ●(1900) MSJO 226. Jesus a lavare d'he Ebestel goude beza roet Sakramant an Urs.

    (7) Taol ar Sakramant : chancel, balustrade.

    ●(1935) KANNgwital 393/89. o tostaat ouz taol ar zakramant.

    (8) Sakramant an Aoter : l’eucharistie.

    ●(1732) GReg 837a. Le très-saint Sacrement, tr. «Sacramand an autèr.»

    ●(1857) CBF 64. Sakramand ann aoter, tr. «L'eucharistie.» ●(1868) KMM 7. Tostaït eta aliessoc'h ouz Sacramant an Aoter.

    ●(1912) MMPM 150. pennadou hir a amzer dirak Sakramant an aoter, meulet ra vezo. ●(1923) KTKG 58. Sakramant an Aoter a ves hanvet avechou Bara an elez. ●(1927) GERI.Ern 20. sakramant an aoter, tr. «l'Eucharistie.»

    (9) Heol ar Sakramant, heol-sakramant : ostensoir.

    ●(1924) NOLU 41. èl en héaul-sakremand. ●(1976) LIMO 17 avril. Héol er Sakremant, tr. «ostensoir.» ●(1984) HBPD 223. en eutru person é toug get doujans ha respet héaul er Sakremant.

    (10) Sakramantoù diwezhañ : les derniers sacrements.

    ●(17--) BSbi p. 148. D'en devout el ur guir gristan / E sacremanteu deuéhan.

    ●(1877) BSA 156. Dare oa d'ezhi receo he zacramanchou diveza. ●(1878) EKG II 176. da rei d'ign va Zakramanchou diveza.

    (11) Sakramant bihan : petit sacrement.

    ●(1936) PRBD 50. Ar re-se [ar pec'hejou veniel] a c'hell beza pardonet dre ar Sakramanchou bihan.

    (12) Sakramant ar briedelezh : sacrement du mariage.

    ●(1625) Bel 278. Obligation an priedou an eil da quehelaff heguille, dre abec an Sacramant à Priedelæz.

    (13) Gouel-ar-Sakramant : la fête du Saint-Sacrement.

    ●(1732) GReg 407a. La Fête-Dieu, tr. «gouël ar sacramand.»

    ●(1876) BJM 15. D'ar guener goude gouel ar sacramant.

    II. (botanique) Bleuñv-ar-Sakramant : orchis maculé, tacheté Orchis maculata.

    ●(1879) BLE 291. Orchis maculé. (O. maculata. L.) Bleûn ar Sakramant.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...