Devri

Recherche 'si...' : 452 mots trouvés

Page 8 : de siseurt (351) à sitrouilh (400) :
  • siseurt
    siseurt

    m.

    (1) péjor. Espèce, sorte.

    (1931) VALL 272a. Espèce, tr. «siseurd (mauv. part).» ●701a. Sorte, avec nuance péjorative, tr. «siseurd.» ●(1962) BAHE 33/60. Fae a vefe ganto zoken skoulmañ darempredoù gant ar siseurt poblañs.

    (2) [dans une phrase négat.] Ur siseurt : rien du tout.

    (1909) FHAB Meurzh 76. Ne livirimp ket eur siseurt, na da Jeannett, na da zen. ●(1928) FHAB Meurzh 104. ne gompren ket eur siseurt e kement a zell outan eus a dost pe eus a bell.

  • sisez
    sisez

    s. (botanique) Piz-sisez : pois chiches.

    (1732) GReg 164a. Pois chiches, pois gris dont on fait la purée, tr. «Pesen cicès. p. pès cicès. pisen cicès. p. pis cicès

  • sism
    sism

    m. –où (religion) Schisme.

    (1876) TDE.BF 567a. Sism, s. m., tr. «Schisme.»

  • sismakoù
    sismakoù

    plur. Simagrées.

    (1936) CDFi 15 fevrier. Hag a zismakou a rankez ober. ●(1950) KROB 26-27/19. Sismakou ha bidennou, tra ken, eo ar pez emaout o paouez da gonta deomp aze, Janig.

  • sismatik
    sismatik

    adj. Schismatique.

    (1499) Ca 181a. Scismatic. g. scismatique. separe de la foy.

  • sisombr-
    sisombr-

    voir susombr-

  • sistem
    sistem

    m. –où Système.

    (1905) HFBI 562. eur sistem ijinus.

  • sistern / sitern
    sistern / sitern

    f.

    (1) Citerne, réserve d'eau.

    (1499) Ca 37a. Cistern. g. cisterne pour garder eaue en chasteau.

    (1850) JAC 29. Treinomp-àn er citern amàn da berissa.

    (2) Citerne (infernale).

    (1530) J 89b. A creis cistern ann ifern yen, tr. « Je sort du puits de l'enfer de glace. » ●96b-97a. Meya gant pres hep nep espern / Da bout maestr a ty enn ifern / En cystern e mesq an bern bras, tr. « Je vais, haletant, les yeux fermés, remplir l'office de majordome dans l'enfer ; je vais à l'abîme grossir le monceau des damnés. » ●(1557) B I 355. Dyaoullou bras vil ha bilen / En creis sistern ann iffernn yen, tr. « De grands démons hideux et repoussants ; au fond de l'abîme de l'enfer glacé.» ●562. A te eno naz vezo mez / En iain goude da finuez / Noz dez en lastez pan vezy / En creiz an cisternn inffernal / En tan ha tourmant ha scandal / En un hual maz tripaly, tr. « N'auras-tu pas de honte, là, après ta mort, quand tu seras torturé nuit et jour dans l'ordure, au sein de la citerne infernale, dans le feu et l'horrible tourment, trépignant, enchaîné ? » ●736. Sisternn infernal ha calet / Da hem igor mar dout goret, tr. « Abîme infernal ouvre-toi, si tu est chauffé. » ●(1575) M 1971-1974. Quentaff ez describiff, credet diff an Yffernn, / Drez caffaff em auis, he bezaff vn Cisternn : / Carguet haznat á Tan, goa eff aya dan bernn, / So tenn enhy diæs, en eres hep espernn, tr. « D'abord je décrirai, croyez-moi, l'enfer, / Comme je trouve, à mon avis que c'est une citerne / Pleine évidemment, de feu ; malheur à celui qui va au tas, / Qui s'y trouve, empilé incommodément, dans la douleur, sans pitié. » ●(1633) Nom 240a. Cierna : cisterne : vr cistern. ●(1650) Nlou 364. Mont dan citern an ifernien, tr. « aller à la citerne de l'enfer froid. »

    (1792) BD 3747. demp gantan dan yfern dar sitern jnfernal, tr. « Allons avec lui en enfer, dans la citerne infernale. »

  • sistersian
    sistersian

    m. –ed (religion) Cistercien.

    (1933) EVGB 4. Al leaned sistersianed.

  • sistr / sit
    sistr / sit

    m. –où

    I.

    (1) Cidre.

    (1499) Ca 186a. Sistr. g. citre. ●(1633) Nom 64b. Sicera, vinum è pomis factitium : sidre : sidr, sistr.

    (1659) SCger 26a. cidre, tr. «cistr.» ●171b. sistr, tr. «citre.» ●(1732) GReg 168a. Cidre, ou, pommé, boisson, tr. «Cistr. p. cistrou. Van[netois] Gistr. gist

    (1834) SIM 82. ur podad gist. ●(1849) LLB 805. chistr dous èl er mél. ●955. chistr ker spis el en deur. ●1030. Chistr douzoh eid er mél. ●(1876) KTB.ms 14 p 57. eur chopinad chistr. ●(1878) EKG II 127. eur picherad chistr. ●(1889) ISV 171. flastret en eur pressouer pe en eur voaskerez chist. ●(1897) EST 75. Er chistr e rid kentéh avel ur riolen.

    (1902) PIGO I 67. Hostaliri ar Jistr mad. ●(1903) BTAH 217. Leun e gof a jistr put-levriz, tr. «Le ventre plein de cidre doux.» ●(1903) EGBV 155. Iehann vou ar er chistr, tr. «sera chargé du cidre.» ●(1904) DBFV 38a. chistr, m., tr. «cidre.» ●(1910) MAKE 22. penôs lakât ar jistr trenk da zousaat. ●(1929) MKRN 21. eul lomm jist, tr. «une petite chopine de cidre.» ●(1942) DRAN 94. gant ar barrikennadou sistr chomet er c’haviou, gant ar patatez nevez el liorzou, eo bet sederaet c’hoaz ar baotred.

    (2005) SEBEJ 160. (Ar Yeuc'h) eun droead citt (une tournée de cidre).

    (2) Sistr sec'h : cidre sec.

    (1910) MAKE 79. Jistr sec'h eo hennez.

    (3) Sistr dous : cidre doux.

    (1910) MAKE 80. Evidon-me, ar jistr sec'h a zo trec'h d'ar jistr dous.

    (4) Sistr tri añjeluz : cidre nouvellement fait.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35b. Jistr tri anjulus : cidre nouvellement fait qui n’a entendu que trois fois sonner l’angelus.

    (5) Sistr person : cidre doux des presbytères.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35b. Jistr person : cidre doux que l’on boit dans les presbytères.

    (6) Sistr merc’hed : cidre doux.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35b. Jistr merc’hed : cidre de femmes, doux, qui plaît également aux touristes.

    (7) Sistr paotred : cidre alcoolisé.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35bc. Jistr paotred, cidre d’hommes, en général un cidre alcoolisé, fait avec des pommes très amères, frinkin c’hwerv, qui désaltérait bien.

    (8) Sitr kozh : vieux cidre.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35c. Jistr kozh : vieux cidre que l’on sert à ceux que l’on ne veut plus revoir autrement nommé du chasse-copain.

    (9) Sistr pevarzek : cidre bien baptisé.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35c. Jistr parzek, un o valañ an avaloù ha trizek o kerc’hat dour, tr. « du cidre de quatorze, un qui moud les pommes et reize qui vont chercher de l’eau » c’est-à-dire, un cidre bien baptisé, aussi nommé Jistr glesker : cidre de grenouilles.

    (10) Sistr glesker : cidre bien baptisé.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35c. un cidre bien baptisé, aussi nommé Jistr glesker : cidre de grenouilles.

    (11) Sistr karr : très vieux cidre.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35c. Jistr karr, vieux cidre que l’on a oublié dans un coin, dans le fond de la cave dont on vient de prendre la dernière bouteille.

    (12) Sistr bouchet : cidre bouché.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35c. Jistr bouchet : cidre bouché, en général celui que l’on ne sert pas à tout le monde, même si certains aiment mieux le cidre débouché.

    (13) Sistr beuz : le meilleur cidre.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35c. le jistr beuz, celui qui est au-dessus de tous les autres.

    (14) Sit lotez : mauvais cidre.

    (1984) BRLI i 139. sid lotes, tr. «mauvais cidre.»

    (15) Kaoc’h-sistr : lie de cidre au fond de la barrique.

    (c.1930) VALLtreg 451. koc’h-jistr : lie de la barrique de cidre. On dit aussi liou-jistr. ●(1935) BREI 437/1d. Awechou, ar jistr, goude peurgarget ar barrikennou, ne verv ket evel m’eo dleet : elec’h teurel diwarnan forz koc’h-jistr, ne dol nemet eun eonenn wenn, ha ne ra ket e dog.

    (16) Na vezañ graet ar sistr-se gant avaloù-pin : excellent cidre.

    (2020) TREGO 31 a viz kerzu p. 35d. Hennezh n’eo ket jistr avaloù pin, tr. « ce n’est pas du cidre fait avec des pommes de pin. »

    (17) fam. Mamm ar sistr : pommier à cidre.

    (2002) TEBOT 27. Ar maleur ’oa degoue[zh]et / O ya war mamm ar jistr.

    (18) plais. Sistr-kordenn : eau.

    (1957) DSGL 132. paotred er «chistr kordenn», tr. «Les partisans du «cidre de corde» Expression ironique des campagnards pour désigner, en breton, l’eau de puits tirée à l’aide d’une corde.»

    (19) Bezañ dre e sistr : avoir bu trop de cidre, être ivre.

    (1957) BRUD 2/84. mez «dre e sidr» e oa, ha setu noa ket toud e nerz anezañ.

    II. (en plt de qqn)

    (1) Sac’h-sistr : gros buveur de cidre.

    (1909) DIHU 52/348. Ur braù a gah ! Ur haer a sah chistr !

    (2) Kof-sistr : gros buveur de cidre.

    (1970) BHAF 116. Ma karjez beza lonket nebeutoh, koz kov-sistr. ●(1973) BAHE 76/35. kofoù-sistr ma oant.

    (3) Toull-sistr : gros buveur de cidre.

    (1910) MAKE 86. koll hoc’h amzer da zigas an toull-jist-ze d’ar gear. ●(1947) YNVL 40. N’hoc’h eus ket mezh, riboter, beg chopin, sac’h don, toull-sistr, gourlañchenn frank, lonker brein, krever vil ? (un ehan) Barikenn didalet !...

    III.

    (1) Na dalvezout ur banne sistr : ne rien valoir. Cf. na dalvezout ur bilhenn, ul louf ki, ur vrennigenn, ur c'horniad, ur spilhenn, na vezañ mat da deuler d'ar c'hi.

    (1978) AN ERGE VRAS (Ki) It. Rous. An dra-se ne dalvez ket ur banne sistr !

    (2) (trivial) Prenañ e sistr : à quoi tu marches ? cf. kemer e vutun

    (1973) SKVT II 68 (Ki) Y. Drezen. 'Vez ! 'vez ! va faotr bihan. E pelec'h e vezez o prenañ da sistr ?

  • sistr-bihan
    sistr-bihan

    m. Cidre obtenu par une deuxième pression de la motte avec de l'eau, piquette de cidre.

    (1913) DIHU 99/331. A pe hréer chistr hemb deur, é hellér eùé get er marka, doh ou fondein hag ou lakat de dranpein, gobér chistr bihan ag er guellan.

  • sistr-feuteun
    sistr-feuteun

    m. fam. Eau.

    (1925) SFKH 28. piz, bara segal ha chistr fetan.

  • sistr-glesker
    sistr-glesker

    m. fam. Eau.

    (1903) KZVr Du-Kerzu. Met dour, sistr glesker, ta-ta-ta, ne blij ket d'in ! (d'après KBSA 20). ●(1965) BAHE 46/50. Sistr-glesker ( = dour). ●(1970) BHAF 112. n'eo ket sistr-glesker a vez greet en terouer.

  • sistr-hiliber
    sistr-hiliber

    m. Cidre de cormes.

    (1876) TDE.BF 567a. Sistr-hiliber, s. m., tr. «Cidre de cormes.»

  • sistr-kordenn
    sistr-kordenn

    m. fam. Eau.

    (1957) DSGL 132. paotred er «chistr kordenn», tr. «Les partisans du «cidre de corde» Expression ironique des campagnards pour désigner, en breton, l'eau de puits tirée à l'aide d'une corde.»

  • sistr-kormel
    sistr-kormel

    m. Cidre de cormes.

    (1876) TDE.BF 567a. Sistr-kormel, s. m., tr. «Cidre de cormes.»

  • sistr-mar
    sistr-mar

    m. Cidre de cormes.

    (1876) TDE.BF 567a. Sistr-mar, s. m., tr. «Cidre de cormes.»

  • sistr-mel
    sistr-mel

    m. Hydromel.

    (1744) L'Arm 184b. Hidromel, tr. «Chisstre méle

  • sistr-per
    sistr-per

    m.

    (1) Poiré.

    (1732) GReg 168a. Cidre de poire, du Poiré, tr. «Cistr-pèr. Cist-pèr

    (1906) BOBL 27 janvier 71/1f. gwin, jistr, jistr-per, gwin-ardant. ●(1974) YABA 21.09. getè e vè groeit er jistr-pèr.

    (2) Blason populaire : surnom des habitants de Cléguérec.

    (1911) DIHU 71/255. È Klégereg e ma mat bras er Christr pér pen-dé-guir e ma reit er morhanù-sé de Glégeregiz. ●(1943) CHDI 25. Bretoned rok, Chouaned tér, / Éverion chistr pér ! ●(1947) BRMO 32. Dans le pays de Pontivy, les habitants de Cléguérec sont appelés Chistr per (cidre de poire).

    (3) Bro sistr-per : pays de Cléguérec.

    (1994) BOUE 193. Le pays de Cléguérec est appelé bro sistr-per, pays de la poirée (C. Ollivier).

  • sistra / sistrat
    sistra / sistrat

    v.

    I. V. intr.

    (1) Aller de ferme en ferme pour boire du cidre.

    (1732) GReg 168a. Cidrailler, boire du cidre, tr. «Cistra

    (1919) DBFVsup 12b. chistrat, –ein, v. n., tr. «courir de ferme en ferme pour boire du cidre.» ●(1924) LZMR 38. Da chistra ez eas hag eur c'hofad a gargas. ●(1931) VALL 123a. chercher du cidre, tr. «sistra.» ●(1934) MAAZ 150. de huchal ha de chistrat, de vrunellat ha de uinardantat. ●(1939) RIBA 75. tud é chistra.

    (2) Être en train de boire du cidre.

    (1905) DIHU 3/40. Dihoallamb a chomel de chistrat. ●(1911) DIHU 66-67/189. É ma Lanlir ha Latira é tavarn Marion Kekah é chistrat. ●(1947) YNVL 77. Manet oc'h da sistra adarre ?

    II. V. tr. d. par ext. Soûler (qqn).

    (1919) DBFVsup 12b. chistrat, –ein, v. a., tr. «énivrer.» ●(1939) RIBA 74. chistra er vèuerion.

  • sistraer
    sistraer

    m. –ion Gros buveur de cidre.

    (1905) DIHU 3/52. En deu chistrour. ●(1905) DIHU 4/66. haval mat doh er chistrerion. ●(1911) DIHU 68/203. Alban Kervron, ur chistraour ag en dibab. ●(1939) RIBA 76. Deu chistraour brein ha digampen. ●(1955) STBJ 205. digemeret mat ar sistrerien.

  • sistraerezh
    sistraerezh

    m. Action de se soûler au cidre.

    (1932) BRTG 25. get é chistraereh. ●(1939) RIBA 76. Ur suhuniad chistrereh.

  • sistraet
    sistraet

    adj. Éméché, gris.

    (1907) VBFV.bf 10b. chistret, adj., tr. «ivre.» ●(1907) VBFV.fb 49b. gris, un peu ivre, tr. «chistret.» ●(1919) DBFVsup 12b. chistreit é dehou, tr. «il est un peu ivre.» ●(1939) RIBA 90. er masonér chistreit. ●(1970) GSBG 80. (Groe) Lom oa sistret, tr. «Lom (surnom) était éméché.» ●(1984) HBPD 149. mar a unan tammigeu chistret déjà !

  • sistrailhañ
    sistrailhañ

    v. intr. Cidrailler.

    (1732) GReg 168a. Cidrailler, boire du cidre, tr. «cistrailha

  • sistrailher
    sistrailher

    m. –ion Gros buveur de cidre ; ivrogne.

    (1947) YNVL 132-133. A-neuze, avat, n'oa ket e bourzh al lestr ur c'hourlañchenn doull, ur chistrailher eveldout...

  • sistrat
    sistrat

    voir sistra

  • sistrek
    sistrek

    adj. (en plt de pommes) Qui sont bonnes pour le cidre.

    (1984) HBPD 163. En avaleu (…) chistrek ha huérù a-féson.

  • sistret
    sistret

    adj. Ivre, énivré.

    (1904) DBFV 38a. chistret, part., tr. «ivre, énivré.»

  • sistrigoù
    sistrigoù

    pl. Petit cidre.

    (1904) DBFV 38a. chistrigeu, pl., tr. «du petit cidre.»

  • Sit
    Sit

    m. –ed Scythe.

    (1866) HSH 118. ar Sarmathed, ar Scythed, ar Getuled ha cals a re-all.

  • sit .1
    sit .1

    voir sistr

  • sit .2
    sit .2

    s. =

    (1744) L’Arm 433a. Déliter, tr. «Dissiancein ur mein ; Lacad ur mein ar é cid

  • sitadell
    sitadell

    f. Femme originale, qui ne conduit pas comme les autres.

    (1977) PBDZ 539. (Douarnenez) ur sitadel, tr. «une femme originale, qui ne se plie pas aux normes de la communauté.»

  • sitañ
    sitañ

    v. tr. d. Citer.

    (1499) Ca 37a. Citaff. g. citer.

  • sitasion
    sitasion

    f. Citation.

    (1633) Nom 1a-b. Libellus : vn adiournement, ou vne citation : vn adiournamant pe citation, da lauaret eo, gueruel vnan bennac.

  • site
    site

    s. Cité.

    (1499) Ca 37a. Cite. g. idem. ●(1530) Pm 43. En cite se, tr. «En cette cité.» ●(1576) Cath p. 17. e creis an citte, tr. «au milieu de la cité.» ●(1633) Nom 241a. Ciuitas, conuenticulum hominum : collecta ciuium multitudo : cité, bourgeoisie : citè, an læch ma vez an bourchisyen.

  • sitern
    sitern

    voir sistern

  • sitet
    sitet

    adj. Cité, nommé.

    (1499) Ca 37b. Citet. g. citez.

  • sitoian
    sitoian

    m. –ed Citoyen.

    (1792-1815) CHCH 132. D’it bonjour, citoien joéius. ●(1847) FVR 40. Ne oant heskinet ha redet nemed e leac’h ma oa Sitoianed vraz. ●214. Ober dizaoun al Le, bezan sitoien mad. ●270. Ann holl dud vad euz ar vro, koulz Sitoianed evel Istokraded, a welaz ar bugel mad-ma. ●(1877) EKG i 283. ar re n’o doa nemed ferier, eskennou-prad pe filc’her, a lamme var ar zitoianed.

    (1909) BOBL 03 avril 223/1a. sitoaianed vad, sitoaianed dinask. ●(1925) FHAB Genver 4. sevel, mar gellont, ar sitoyan a eneb ar c'hristen.

  • sitr
    sitr

    s.

    (1) Ludu-sitr : excréments humains employés comme engrais.

    (1864) KLV 44. Eunn nebeudik ludu keuneud, touesied gand ludu-du mad pe ludu-sitr. ●58. Al ludu-sit (hanvoesiou ann dud).

    (2) Teil-sitr : excréments humains employés comme engrais.

    (1864) KLV 10. ann teil-sitr euz ar c'heriou braz. ●57. Ann teil-sit (...) klasket e bet neuze evit he vadelez vraz.

    (1910) BOBL 01 janvier 262/2b. an teil sid, (euz ar c'habinejou).

  • sitre
    sitre

    m. –Région, endroit.

    (1956) BAHE 9/5. Ur sitre goloet a lann, hag a vrug. ●(1964) BAHE 41/34. Me 'gomz eus va c'hornad-bro hag a zo ur sitre paour. ●(1982) TKRH 39. Evel ma oa pri e douaroù er sitre, e chome an dour da stankañ.

  • sitread
    sitread

    m. –Région.

    (1964) BAHE 38/34. ar reier a zo ken stank er sitread-mañ. ●(1967) BAHE 52/16. e sitreadoù zo. ●(1977) BAHE 95/22b. Marteze avat, ne oa ennañ nemet eskern, evel ma oa bet kavet dija er sitread-se, eskern hag a gouezhe e ludu kerkent ha la veze stoket outo. ●23a. Joa ha levenez a bare e sitread Sant Izuned (St Iened), rak un eured a oa da vezañ.

  • sitron
    sitron

    coll. Aval-sitron : citron.

    (1659) SCger 26b. citron, tr. «aual citron

    (1876) TDE.BF 567a. Sitron, s. m., et mieux, aval-sitron, tr. «citron, fruit ; pl. avalou-sitron

    (1920) LZBl Gouere 351. evel ma vez taolet an aval-sitron eur veach m'eo bet goasket an dour an'ezhan. ●(1920) FHAB Here 476. goude beza diveret ebarz eun tam aval oranjez pe eun tam aval sitron. ●(1930) FHAB Kerzu 443. dour eun aval sitron. ●(1955) MIPO 8. daou aval «sitron».

  • sitronadez
    sitronadez

    f. Citronnade.

    (1943) TRHS 77. Limonadez ha sitronadez.

  • sitronelez
    sitronelez

    s. (botanique) Citronelle.

    (1870) FHB 292/244b. Kavout a reer ato er jardinou-ze, baljm, soc'h munud, kamailha, begar, citrouellez, tuellen ven (lire : huelen ven), lavand, regalis, betec daëlou job, a behini ar greunn a servich da ober chapeledou.

  • sitronella
    sitronella

    s. (botanique) Mélisse.

    (1732) GReg 612a. Melice, melisse, plante, tr. «citronnella

  • sitroñs
    sitroñs

    coll. (botanique)

    (1) Citrons.

    (1633) Nom 67b. Malum hesperium, medicum, assyrium, citreum. citron & limon : cittrouns, pe limes.

    (1732) GReg 170b. Citron, fruit, tr. «Citronçz.» ●318b. Écorce de citrons, tr. «Plusq citronçz

    (1903) MBJJ 355. figez, sitrons hag all.

    (2) Aval-sitroñs : citron.

    (1732) GReg 170b. Citron, fruit, tr. «aval-citronçz

  • sitroñsadez
    sitroñsadez

    f. Citronnade.

    (1931) VALL 125b. Citronnade, tr. «sitroñsadez f.»

  • sitroñsenn
    sitroñsenn

    f. –où, sitroñs (botanique) Citron.

    (1834) SIM 134. ar ju demeus un anter citroncen.

  • sitrouilh
    sitrouilh

    coll. (botanique) Citrouilles.

    I.

    (1907) VBFV.bf 69a. sitrouillen, f. pl. sitrouill, tr. «citrouille.»

    II. Nag andouilh na sitrouilh : voir anduilh.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...