Devri

Recherche 'ka...' : 2103 mots trouvés

Page 15 : de kamm-4 (701) à kammroz (750) :
  • kamm .4
    kamm .4

    m. –où

    (1) Partie courbée, courbure.

    ●(1774) AC 101. a zindan ar cham eus a asquorn ar pubis, tr. «au-dessous de la courbure des os pubis. »

    ●(1929) DIHU 221/357. ur vah liant koed pé haleg, hemb skod na kam.

    (2) Méandre.

    ●(1984) HYZH 154-155/54. Kammoù 'z eus 'barzh ar ganol. ●87. kammoù : hent kromm ar ganol.

  • kamm-broud
    kamm-broud

    adj. Qui boite fortement.

    ●(1752) PEll 114. Cambrout Se dit d'un cheval seulement, & doit s'entendre de celui qui cloche, parce qu'il est piqué d'un, ou de plusieurs cloux.

    ●(1876) TDE.BF 443a. eul leon, hag hen kamm broud hag o vont da bucha e-taol eur wezenn gleuz. ●663a. On dit kamm-broud d'un animal qui est blessé au pied par suite d'une piqûre quelconque.

    ●(1949) KROB 18-19/8. rak ar marc'h, dishouarnet, a oa kamm-broud.

  • kamm-digamm
    kamm-digamm

    adj. & adv.

    I. Loc. adj.

    (1) Qui boite des deux jambes.

    ●(1732) GReg 102a. Etre boiteux des deux côtez, tr. «Van[netois] bout cam-digam.»

    ●(1876) TDE.BF 316b. Kamm-digamm, adj., tr. «Boiteux des deux jambes.»

    (2) Sinueux.

    ●(1876) TDE.BF 316b. Kamm-digamm, adj., tr. «On le dit aussi d'un chemin en zig-zag.» ●(1889) SFA 48. abalamour ma z'ea dre eno eur ganol kamm-digamm, evel pa viche tort.

    ●(1931) VALL 694a. Sinueux, de forme (stable) sinueuse, tr. «kamm-digamm.»

    II. Loc. adv.

    (1) (en plt de qqn) Boitillant, claudicant.

    ●(1977) PBDZ 783. (Douarnenez) kamm-digamm, tr. «qui marche en boitant.»

    (2) (en plt d'un chemin, etc.) En sinuant.

    ●(1921) PGAZ 59. Mont a reaz evelkent da zaoulina ouz ar baluzt houarn a ia kamm-digamm euz an eil chapel-kroaz d'eben d'an iliz. ●(1929) FHAB C'hwevrer 73. eun draonienn a ziskenn kamm digamm etrezek mor Goayen.

  • kamm-dre-gamm
    kamm-dre-gamm

    adv. (?) En zigzagant (?).

    ●(1952) BGUE 19/15. E samm e oé geton, er sul-sé, ha monet e hré a zéheu, a glei, kamm dré gamm, hag a lamm de lamm.

  • kamm-gourgamm
    kamm-gourgamm

    adj. Qui boite des deux jambes.

    ●(1732) GReg 102a. Boiteux des deux côtez, par foiblesse de hanches, tr. «cam-gourgam.» ●(1744) L'Arm 33a. Boiteux des deux côtés, tr. «Cam-gour-gam. m.»

    ●(1876) TDE.BF 317a. Kamm-gour-gamm, adj. V[annetais], tr. «Boiteux des deux jambes.» ●(1893) IAI 174. eur rum Eretiked kam korgam.

  • kamm-jilgamm
    kamm-jilgamm

    adj.

    (1) Qui boite des deux jambes.

    ●(1732) GReg 102a. Boiteux des deux côtez, par foiblesse de hanches, tr. «Camm-gilgam.»

    ●(1931) VALL 128b. Clopin-clopant, tr. «kamm-jilgamm.» ●(1935) BREI 425/1b. o vond ac'hane kamm-jilgamm.

    (2) Sinueux, tortueux.

    ●(1910) MBJL 70. gwenojenno kamm-jilgamm.

  • kamm-kloc'h
    kamm-kloc'h

    adj. Qui boite fortement.

    ●(1962) EGRH I 25. kamm-kloc’h a., tr. « qui boite fortement. »

  • kammadur
    kammadur

    m.

    (1) Boitement.

    ●(1732) GReg 102a. Boitement, tr. «Cammadur.» ●(1744) L'Arm 33a. Boitement, tr. «Cammadur. m.»

    ●(1931) VALL 71b. Boitement, tr. «kammadur m.»

    (2) Action de plier, de gauchir.

    ●(1962) EGRH I 25. kammadur m., tr. « action de plier, de gauchir. »

  • kammamzeriad
    kammamzeriad

    m. –où Anachronisme.

    ●(1931) VALL 24b. Anachronisme, tr. «kamm-amzeriad m.»

  • kammamzeriadur
    kammamzeriadur

    m. Anachronisme.

    ●(1931) VALL 24b. Anachronisme, tr. «kamm-amzeriadur m.»

  • kammamzeriañ
    kammamzeriañ

    v. Commettre un anachronisme.

    ●(1931) VALL 24b. commettre un anachronisme, tr. «kamm-amzeria.»

  • kammamzeriek
    kammamzeriek

    adj. Anachronique.

    ●(1931) VALL 24b. Anachronique tr. «kamm-amzeriek.»

  • kammañ / kammiñ
    kammañ / kammiñ

    v.

    I. V. intr. Boiter.

    ●(1499) Ca 30b. Camaff. g. clochier.

    ●(1659) SCger 15b. boiter, tr. «cama.» ●27a. clocher du pied, tr. «cama.» ●(c.1718) CHal.ms i. Clopiner, tr. «camein, querhein tresellec.» ●(1732) GReg 102a. Boiter, clocher, tr. «Camma. pr. cammet.» ●Il boite depuis, tr. «Camma a ra aboüé.» ●(1744) L'Arm 33a. Boiter, tr. «Cammein.»

    ●(1821) SST.ab xliv. hemp camein na divarchein. ●(1878) EKG II 21. o velet ac'hanoun o kamma.

    ●(1918) BNHT 6. ne gammé ket mui tam erbet. ●(1926) FHAB Mezheven 217. Pa weler eun danvad o kamma.

    II. V. tr. d.

    (1) Courber, tordre.

    ●(1499) Ca 30b. Camaff vn tra. g. faire courbe.

    ●(1732) GReg 224b. Courber, tr. «Van[netois] cammeiñ. pr. et.» ●(1744) L'Arm 81a. Courber, tr. «Camein.» ●(1752) PEll 114. Camma, courber.

    (2) Kammañ e vuzelloù : grimacer.

    ●(1936) TKAL II 55. Ar re a vage ar vrasa kasoni outañ a gamme bremañ o muzellou evit ar mousc'hoarz floura.

    (3) Kammañ e veg : grimacer.

    ●(1907) FHAB Kerzu 289. Hi, er c'hontrol a vale lostek, hi a gamm o beg. ●(1931) VALL 483. Faire la moue, tr. «kamma e veg fam.» ●(1955) VBRU 54. Ar bez-koñsul 'vat, a gamme e veg, feuket emichañs gant ar seurt doareoù ken dizereat.

    (4) Kammañ e c'henoù : grimacer.

    ●(1964) BRUD 18/33. Job al Letoun a lavaras «vo» d'e jao, a ziskennas diwar gein, a gemeras e voned kramennet loued, a gammas e hinou, a dennas e jikad gand doujañs.

    (5) Kammañ e ilin : lever le coude.

    ●(1984) LPPN 653 (d'après BOBL 1/6). kamma e ilin, tr. «lever le coude (fig. pour boire).»

    III.

    (1) Kammañ e vizied war udb. : voir bizied.

    (2) Kammañ an ilin : voir ilin.

  • kammbleg
    kammbleg

    m. –où Courbe.

    ●(1931) VALL 163b. Courbe subs., tr. «kammbleg m.»

  • kammdreiñ
    kammdreiñ

    v. intr.

    (1) (en plt d'un chemin) Sinuer.

    ●(1936) DIHU 306/192. minotenneu guen e gamdro ken braù émesk er glazadur.

    (2) sens fig. (en plt de qqn) User de propos détournés.

    ●(1937) TBBN 13. er honsul e gamdroas é hoalh aveit gouni er Breihad.

  • kammdro .1
    kammdro .1

    adj. Sinueux.

    ●(1931) VALL 694a-b. Sinueux, tr. «kammdro.»

  • kammdro .2
    kammdro .2

    f. & adv. –ioù

    I. F.

    A. (géographie)

    (1) Méandre.

    ●(1849) LLB 654. Hag e hron er steri deuston d'ou hamdroieu. ●(1857) GUG 69. Riolennig (…) / ha gamdroïeu em desq / D'm bout quæ a me fal droïeu. ●(1934) DIHU 280/159. kamdroienneu en Aisne.

    (2) Tournant.

    ●(1913) AVIE 30. er gamdroieu e zei de vout eañn. ●(1931) VALL 212b. Détour, tr. «kammdro V[annetais] f.»

    ●(1931) VALL 798b. Zigzag, tr. «kamdro V[annetais].» ●(1934) BRUS 279. Un tournant, tr. «ur hamdro –ieu.» ●(1938) DIHU 321/37. kamdro en ivarh.

    B. sens fig.

    (1) Ruse.

    ●(1744) L'Arm 198a. Qui s'est enrichi par des voyes indirectes, tr. «A zou deitt devoutt pihuic dré gam-droyeu.»

    ●(1854) PSA I 87. en dén carguet a gamdroyeu. ●277. eit cuhein gùel ou hamzroïeu. ●(1896) HIS 137. Aveit tennein Jésus ér méz, éañ e gemér enta ur gamdro.

    ●(1906) DIHU 12/206. Gobér ur gamdro ur huéh en amzér nen dé ket ur pehed marùel ataù. ●(1922) EOVD 216. kuhein er huirioné dré ur gam-dro bean er honzeu. ●(1923) KADO 15. Rak, kent pèl, dizoleit e vou hou kamdroieu. ●(1937) TBBN 15. Liès é arriùé get Jorj kamdroieu sord-sé.

    (2) Klask kammdroioù : chercher des détours (pour dire qqc.).

    ●(1843) LZBg 1añ blezad-2l lodenn 29. n'hun nès quet ni dobér a glasq cam-droïeu eit larèt dehai é ma arrihue ou ær dehuéhan.

    II. Adv. A-gammdroioù : en faisant des méandres.

    ●(1931) GUBI 59. en (lire : er) stér / Hi e dremen a gam-droieu.

  • kammdroek / kammdroiek
    kammdroek / kammdroiek

    adj. Sinueux, tortueux.

    ●(1934) BRUS 160. Qui est plein de virages, de détours, tr. «kamdroiek.» ●(1939) DIHU 340/354. Goudé bout heuliet henteu kamdroiek, é tégoéhamb ar hent-pras Soissons, éañn èl un tén.

  • kammdroiek
    kammdroiek

    voir kammdroek

  • kammdroienn
    kammdroienn

    f. –où

    (1) (géographie) Méandre.

    ●(1924) SBED 59. En ur gamdroien gous. ●(1934) DIHU 280/159. kamdroienneu en Aisne.

    (2) Tournant.

    ●(1931) VALL 163b. (une) courbe, tr. «kammdroienn V[annetais] f.» ●(1934) BRUS 279. Un tournant, tr. «ur gamdroien –neu, f.»

    (3) Sinuosité.

    ●(1931) VALL 694b. (une) sinuosité, tr. «kammdroienn f.»

  • kammdroiennat / kammdroienniñ
    kammdroiennat / kammdroienniñ

    v. intr. Sinuer, serpenter.

    ●(1931) VALL 163b. S'infléchir en courbe, tr. «kammdroiennat V[annetais].» ●(1975) YABA 24.05. laket [linenn en hent-houarn] de gamdroiennein en dro d'er hérieu. ●(1975) LIMO 24 avril. De gamdroiennein, tr. «de faire des détours.»

  • kammdroiennek
    kammdroiennek

    adj. Sinueux.

    ●(1931) VALL 694a-b. Sinueux, tr. «kammdroiennek.» ●798b. Zigzag, tr. «kamdroiennek V[annetais].» ●(1934) BRUS 167. Sinueux, tr. «kamdroiennek.»

  • kammdroienniñ
    kammdroienniñ

    voir kammdroiennat

  • kammdroius
    kammdroius

    adj. Sinueux.

    ●(1744) L'Arm 198a. Indirect, tr. «Cam-droyuss.»

  • kammed .1
    kammed .1

    f./m. & adv. –où

    I. F./M.

    (1) Pas.

    ●(1499) Ca 30b. Camhet. g. pas. ●(1575) M 1120. camegou den, tr. «des pas de l'homme.» ●(1633) Nom 195b. Staticuli : le pas : an cammet, an pas.

    ●(1659) SCger 89a. pas de quelqu'vn, tr. «camet, p. camegeou vre benac.» ●(1732) GReg 2a. A deux pas d'icy, tr. «Var hed diou gamed ac'hanen.» ●689a. Marcher à pas précipitez, tr. «Ober camejou mibin.» ●(1752) PEll 114. Camet, Pas, espace entre les pieds d'un animal qui marche. Pluriel Camejou. ●(1792) BD 4210. na vo ket porneant dime ma camego, tr. «Mes démarches ne seront pas vaines.»

    ●(1869) SAG 224. ne rafemp ket a veac'h eur gamed. ●(18--) SAQ I 193. ne rinn ket eur gammad.

    ●(1908) PIGO ii 116. hed ter gammad dioutan. ●(1963) LLMM 99/264. hep mont ur gammed war-raok evel marc’hegerien kouezhet a-ziwar o jav.

    (2) N'en deus graet kammed douar ebet : il n'a jamais marché.

    ●(1929) KANNgwital 316/264. Eur c'hrouadur mac'hagnet, ha n'en deus great kammet douar ebet c'hoaz, en em lak da vale en eun taol kount.

    (3) Lakaat ur marc'h d'e gammed : faire aller son cheval au pas.

    ●(18--) KTB.ms 14 p 242. Pa oe arru ar plac'hik iaouank ur pennad en tu-all d'ar pont, a lakaas hi marc'h d'he gammed.

    (4) Astenn e gammed : hâter le pas.

    ●(1878) EKG II 322. Ne reaz nemed astenn he gammed evit mont buannoc'h er meaz a vourk Plougasnou.

    (5) Ober ur c'hammed goullo : faire un faux pas.

    ●(1913) KZVr 30 - 28/09/13. «ober ur c'hammad goullo», faire un faux pas, comme quand on trébuche dans un escalier. H[au]t-Trég[orois].»

    (6) Pas, démarche.

    ●(1732) GReg 698b-699a. Pas, démarche, tr. «camed. p. camejou.»

    ●(1931) VALL 196b. Démarche, façon de marcher, tr. «kammed m.»

    (7) sens fig. Pas.

    ●(1866) HSH 265. Bonapart a reas ar homad a chome ganthan da ober evit pignat var an trôn.

    II. Adv.

    A. [au négat.]

    (1) Jamais.

    ●(1876) KTB.ms 14 p 59. hep fazia kammed.

    ●(1907) AVKA 105. na baro kammed dirakoc'h ar wirione. ●(1923) LZBt Gwengolo 31. eur plac'h a zibab, d'ei kalon aour ha nan ouve kammed klemm na kulhieri. ●(1933) MMPA 56. na souzomp kammed dirak hon dever.

    (2) Loc. adv. Ur c'hammed : aucunement.

    ●(1557) B I 555. Me da quentaff no prisaff quet / Na no caran tam un camhet, tr. «Pour moi, je ne les estime ni ne les aime aucunement.»

    B. Loc. adv. Kammed-ha-kammed : pas à pas.

    ●(18--) SAQ I 165. Ar maro a dosta kammad ha kammad.

    ●(1902) PIGO I 103. Kammed ha kammed, / Ec'h a pep den d'ar vered. ●(1981) ANTR 223. Kammed ha kammed / E reer tro ar bed.

  • kammed .2
    kammed .2

    f./m. –où Jante.

    ●(1499) Ca 30b. Camhet an rot. g. cant de roue.

    ●(1732) GReg 154b. Les courbes, ou, les jantes qui font le tour de la roüe [de charrette], tr. «Camed. p. camegeou, camedou.» ●508a. Jante, ou courbe de rouë, tr. «Cammed. p. cammejou, cammedou.» ●(1752) PEll 114. Le nouveau Dictionnaire met seulement Camegeou, Jantes de rouë.

    ●(1905) FHAB Gouere/Eost 126. Gant an traonwil neuze ez a da ober kudennou. An traonwil a zo henvel deuz eur rod en he za ha ne deffe kammet ebet.

  • kammed-karr
    kammed-karr

    f. kammedoù-karr Jante.

    ●(1910) EGBT 98. kammad-kar, tr. «f. jante.»

  • kammell .1
    kammell .1

    f. –ed, –ezed Boiteuse.

    ●(1732) GReg 102a. Boiteuse, celle qui boite, tr. «Cammell. p. cammellesed.» ●(1744) L'Arm 33a. Boiteuse, tr. «Cammeell.. létt. f.» ●(1790) MG 149. me mès ur gammèl, péhani-zou goah eid er vocèn.

    ●(1878) BAY 14. kamel, tr. «boiteuse.»

    ●(1927) GERI.Ern 130. kammell, tr. «boiteuse.» ●(1957) DSGL 134. kamm ha kammell.

  • kammell .2
    kammell .2

    f. –où

    (1) Bâton courbe.

    ●(1927) GERI.Ern 130. kammell, tr. «bâton courbe.»

    (2) Crosse (d'évêque).

    ●(1867) FHB 118/108a. Ar zant (...) a guemer adare he gabel-eskop hag he gammel.

    ●(1928) FHAB Mezheven 204. gwisket gant dilhad-abad, e gammell. ●(1933) ALBR 16. AN den koz, eur gammel en e zorn, a oa an Aotrou 'n Eskob e-unan.

    (3) (sport) Crosse.

    ●(1557) B I 370. Heb fellel tam gant ma cammell, / Horell ! tr. «Sans manquer, avec ma crosse, allons !»

    ●(1732) GReg 237a. Crosse, bâton crochu pour joüer à la crosse, tr. «Camell. p. camellou.»

    ●(1876) TDE.BF 316b. Kammell, s. f., tr. «Crosse ou bâton courbé pour le jeu de la crosse.»

  • kammellenn
    kammellenn

    f. –où

    (1) Ligne courbe.

    ●(1931) VALL 163b. ligne courbe, tr. «kammellenn.»

    (2) Rouable.

    ●(1876) TDE.BF 316b. Kammellenn, s. f.., tr. «Rable du four, instrument crochu pour remuer la braise.»

    ●(1927) GERI.Ern 130. kammellenn f., tr. «rouable (de four).» ●(1931) VALL 665a. Rouable, tr. «kammellenn f.»

  • kammellenn-forn
    kammellenn-forn

    f. Rouable de boulanger.

    ●(1732) GReg 775b. Rable, ou roüable, instrument de four, tr. «Camellenn-fourn. p. camellennou-fourn.»

  • kammemglev
    kammemglev

    m. –ioù Malentendu.

    ●(1931) VALL 443a. Malentendu, tr. «kamm-emgleo m. pl. –gleviou.»

  • kammenn
    kammenn

    f. –où Grimace.

    ●(1965) LLMM 109/87. tres ur gammenn war he gweuzkenn.

  • kammerezh
    kammerezh

    m. Boitement.

    ●(1931) VALL 71b. Boitement, tr. «kammerez m.»

  • kammet
    kammet

    adj.

    (1) (en plt de qqn) Devenu boiteux.

    ●(14--) N 1819-1820. Memeux estlam mazoff camet / Ha ma diuesquer leheryet, tr. «J'ai le malheur d'être boiteux / Et mes jambes disloquées.»

    ●(1908) PIGO II 144. Mont a refont d'ar gêr, bornet, monset, kammet, mac'hagnet. ●(1928) BFSA 176. distronket e oa e zivoc'h, moan e vizied, distreset eur skoaz d'ezan, kammet eur c'har.

    (2) (en plt de qqc.) Tordu.

    ●(1869) FHB 214/37a. eun tam houarn camet ha lem.

  • kammez .1
    kammez .1

    f. –ed Boiteuse.

    ●(1499) Ca 30a. cames. g. boiteuse.

    ●(1732) GReg 102a. Boiteuse, celle qui boite, tr. «Cammes. p. cammesed.» ●(1774) AC 31. e toues ar merhet cameset, torteset, dileïet, tr. «chez les boiteuses, bossues, déhanchées.»

  • kammez .2
    kammez .2

    s. Châtiment.

    ●(14--) Jer.ms 258. Na Cessar (…) / Nez blamse tam dre nep camez, tr. «Et César (….) / Ne t'aurait aucunement blâmé par nul châtiment.» ●(1557) B I 497. Blam na cammez nos dez ne dellezas, tr. «elle qui n'a jamais, jour ni nuit, mérité de blâme ou de châtiment.»

  • kammfroudenn
    kammfroudenn

    kammfroudenn f. –où Caprice.

    ●(1942) VALLsup 28a. Caprice, tr. «kammfroudenn f.»

  • kammgemer .1
    kammgemer .1

    m. Méprise, confusion.

    ●(1931) VALL 143b. Confusion ; méprise, tr. «kamm-gemer m.»

  • kammgemer / kammgemerout .2
    kammgemer / kammgemerout .2

    v. tr. d. Confondre.

    ●(1931) VALL 143b. Confondre ; prendre une chose pour une autre, tr. «kamm-gemerout.»

  • kammgemerout
    kammgemerout

    voir kammgemer .2

  • kammichal
    kammichal

    v. tr. d. Bricoler (un bout de bois).

    ●(1974) YABA 19.10. kammichal tammigeu koed. ●YABAlevr 247. Kammichal v. tailler un bout de bois, façonner. ●(1980) LIMO 12 juillet. en hani en em lakè de gamichal un tammig koed beuz. ●(1982) LIMO 05 mars. Lod e welér é kammichal koed d'obér un troed forh.

  • kammigell
    kammigell

    f. –où

    (1) Détour, zig-zag.

    ●(1876) TDE.BF 317a. Kammigellou, s. pl. f., tr. «Ce mot se dit du vol irrégulier et en zig-zag du papillon.»

    ●(1931) VALL 212b. Détour, tr. «kammigell f.» ●798b. Zigzag, tr. «kammigell f.»

    (2) Ober kammigelloù : voleter en zig-zag.

    ●(1876) TDE.BF 317a. Ober kammigellou, tr. «voler de la sorte.»

    (3) Ober ur gammigell : faire un faux-pas.

    ●(1905) BOBL 11 novembre 60/3c. Ar marc'h, mechanz, a reaz eur gammigel, rag ar c'harr a gouezaz tud hag all 'barz ar rivier.

  • kammigellañ
    kammigellañ

    voir kammigellat

  • kammigellat / kammigellañ
    kammigellat / kammigellañ

    v. intr. Boitiller.

    ●(1879) ERNsup 157. kammigellat, boiter, Trég., Go[ello].

    ●(1931) VALL 212b. faire des détours, tr. «kammigellat.» ●688a. Serpenter, tr. «kammigella.» ●798b. Zigzaguer, tr. «kammigella.»

  • kammigellek
    kammigellek

    adj. Sinueux.

    ●(1931) VALL 694a. Sinueux, tr. «kammigellek.» ●798b. en zigzag, tr. «kammigellek.»

  • kammigellus
    kammigellus

    adj. Qui produit des sinuosités.

    ●(1931) VALL 694a-b. Sinueux, qui produit, qui développe des sinuosités, tr. «kammigellus.»

  • kammiñ
    kammiñ

    voir kammañ

  • kammober
    kammober

    v. Kammober gant : abuser de.

    ●(1942) VALLsup 2a. Abuser, tr. «kamm-ober (de gant).»

  • kammroz
    kammroz

    coll. (botanique) Narcisses Narcissus sp.

    ●(1931) VALL 490a. Narcisse, tr. «kam(m)roz col. sg. kam(m)rozenn.»

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...