Devri

Recherche 'ka...' : 2103 mots trouvés

Page 15 : de kamm-4 (701) à kammroz (750) :
  • kamm .4
    kamm .4

    m. –où

    (1) Partie courbée, courbure.

    (1774) AC 101. a zindan ar cham eus a asquorn ar pubis, tr. «au-dessous de la courbure des os pubis. »

    (1929) DIHU 221/357. ur vah liant koed pé haleg, hemb skod na kam.

    (2) Méandre.

    (1984) HYZH 154-155/54. Kammoù 'z eus 'barzh ar ganol. ●87. kammoù : hent kromm ar ganol.

  • kamm-broud
    kamm-broud

    adj. Qui boite fortement.

    (1752) PEll 114. Cambrout Se dit d'un cheval seulement, & doit s'entendre de celui qui cloche, parce qu'il est piqué d'un, ou de plusieurs cloux.

    (1876) TDE.BF 443a. eul leon, hag hen kamm broud hag o vont da bucha e-taol eur wezenn gleuz. ●663a. On dit kamm-broud d'un animal qui est blessé au pied par suite d'une piqûre quelconque.

    (1949) KROB 18-19/8. rak ar marc'h, dishouarnet, a oa kamm-broud.

  • kamm-digamm
    kamm-digamm

    adj. & adv.

    I. Loc. adj.

    (1) Qui boite des deux jambes.

    (1732) GReg 102a. Etre boiteux des deux côtez, tr. «Van[netois] bout cam-digam

    (1876) TDE.BF 316b. Kamm-digamm, adj., tr. «Boiteux des deux jambes.»

    (2) Sinueux.

    (1876) TDE.BF 316b. Kamm-digamm, adj., tr. «On le dit aussi d'un chemin en zig-zag.» ●(1889) SFA 48. abalamour ma z'ea dre eno eur ganol kamm-digamm, evel pa viche tort.

    (1931) VALL 694a. Sinueux, de forme (stable) sinueuse, tr. «kamm-digamm

    II. Loc. adv.

    (1) (en plt de qqn) Boitillant, claudicant.

    (1977) PBDZ 783. (Douarnenez) kamm-digamm, tr. «qui marche en boitant.»

    (2) (en plt d'un chemin, etc.) En sinuant.

    (1921) PGAZ 59. Mont a reaz evelkent da zaoulina ouz ar baluzt houarn a ia kamm-digamm euz an eil chapel-kroaz d'eben d'an iliz. ●(1929) FHAB C'hwevrer 73. eun draonienn a ziskenn kamm digamm etrezek mor Goayen.

  • kamm-dre-gamm
    kamm-dre-gamm

    adv. (?) En zigzagant (?).

    (1952) BGUE 19/15. E samm e oé geton, er sul-sé, ha monet e hré a zéheu, a glei, kamm dré gamm, hag a lamm de lamm.

  • kamm-gourgamm
    kamm-gourgamm

    adj. Qui boite des deux jambes.

    (1732) GReg 102a. Boiteux des deux côtez, par foiblesse de hanches, tr. «cam-gourgam.» ●(1744) L'Arm 33a. Boiteux des deux côtés, tr. «Cam-gour-gam. m.»

    (1876) TDE.BF 317a. Kamm-gour-gamm, adj. V[annetais], tr. «Boiteux des deux jambes.» ●(1893) IAI 174. eur rum Eretiked kam korgam.

  • kamm-jilgamm
    kamm-jilgamm

    adj.

    (1) Qui boite des deux jambes.

    (1732) GReg 102a. Boiteux des deux côtez, par foiblesse de hanches, tr. «Camm-gilgam

    (1931) VALL 128b. Clopin-clopant, tr. «kamm-jilgamm.» ●(1935) BREI 425/1b. o vond ac'hane kamm-jilgamm.

    (2) Sinueux, tortueux.

    (1910) MBJL 70. gwenojenno kamm-jilgamm.

  • kamm-kloc'h
    kamm-kloc'h

    adj. Qui boite fortement.

    (1962) EGRH I 25. kamm-kloc’h a., tr. « qui boite fortement. »

  • kammadur
    kammadur

    m.

    (1) Boitement.

    (1732) GReg 102a. Boitement, tr. «Cammadur.» ●(1744) L'Arm 33a. Boitement, tr. «Cammadur. m.»

    (1931) VALL 71b. Boitement, tr. «kammadur m.»

    (2) Action de plier, de gauchir.

    (1962) EGRH I 25. kammadur m., tr. « action de plier, de gauchir. »

  • kammamzeriad
    kammamzeriad

    m. –où Anachronisme.

    (1931) VALL 24b. Anachronisme, tr. «kamm-amzeriad m.»

  • kammamzeriadur
    kammamzeriadur

    m. Anachronisme.

    (1931) VALL 24b. Anachronisme, tr. «kamm-amzeriadur m.»

  • kammamzeriañ
    kammamzeriañ

    v. Commettre un anachronisme.

    (1931) VALL 24b. commettre un anachronisme, tr. «kamm-amzeria

  • kammamzeriek
    kammamzeriek

    adj. Anachronique.

    (1931) VALL 24b. Anachronique tr. «kamm-amzeriek

  • kammañ / kammiñ
    kammañ / kammiñ

    v.

    I. V. intr. Boiter.

    (1499) Ca 30b. Camaff. g. clochier.

    (1659) SCger 15b. boiter, tr. «cama.» ●27a. clocher du pied, tr. «cama.» ●(c.1718) CHal.ms i. Clopiner, tr. «camein, querhein tresellec.» ●(1732) GReg 102a. Boiter, clocher, tr. «Camma. pr. cammet.» ●Il boite depuis, tr. «Camma a ra aboüé.» ●(1744) L'Arm 33a. Boiter, tr. «Cammein

    (1821) SST.ab xliv. hemp camein na divarchein. ●(1878) EKG II 21. o velet ac'hanoun o kamma.

    (1918) BNHT 6. ne gammé ket mui tam erbet. ●(1926) FHAB Mezheven 217. Pa weler eun danvad o kamma.

    II. V. tr. d.

    (1) Courber, tordre.

    (1499) Ca 30b. Camaff vn tra. g. faire courbe.

    (1732) GReg 224b. Courber, tr. «Van[netois] cammeiñ. pr. et.» ●(1744) L'Arm 81a. Courber, tr. «Camein.» ●(1752) PEll 114. Camma, courber.

    (2) Kammañ e vuzelloù : grimacer.

    (1936) TKAL II 55. Ar re a vage ar vrasa kasoni outañ a gamme bremañ o muzellou evit ar mousc'hoarz floura.

    (3) Kammañ e veg : grimacer.

    (1907) FHAB Kerzu 289. Hi, er c'hontrol a vale lostek, hi a gamm o beg. ●(1931) VALL 483. Faire la moue, tr. «kamma e veg fam.» ●(1955) VBRU 54. Ar bez-koñsul 'vat, a gamme e veg, feuket emichañs gant ar seurt doareoù ken dizereat.

    (4) Kammañ e c'henoù : grimacer.

    (1964) BRUD 18/33. Job al Letoun a lavaras «vo» d'e jao, a ziskennas diwar gein, a gemeras e voned kramennet loued, a gammas e hinou, a dennas e jikad gand doujañs.

    (5) Kammañ e ilin : lever le coude.

    (1984) LPPN 653 (d'après BOBL 1/6). kamma e ilin, tr. «lever le coude (fig. pour boire).»

    III.

    (1) Kammañ e vizied war udb. : voir bizied.

    (2) Kammañ an ilin : voir ilin.

  • kammbleg
    kammbleg

    m. –où Courbe.

    (1931) VALL 163b. Courbe subs., tr. «kammbleg m.»

  • kammdreiñ
    kammdreiñ

    v. intr.

    (1) (en plt d'un chemin) Sinuer.

    (1936) DIHU 306/192. minotenneu guen e gamdro ken braù émesk er glazadur.

    (2) sens fig. (en plt de qqn) User de propos détournés.

    (1937) TBBN 13. er honsul e gamdroas é hoalh aveit gouni er Breihad.

  • kammdro .1
    kammdro .1

    adj. Sinueux.

    (1931) VALL 694a-b. Sinueux, tr. «kammdro

  • kammdro .2
    kammdro .2

    f. & adv. –ioù

    I. F.

    A. (géographie)

    (1) Méandre.

    (1849) LLB 654. Hag e hron er steri deuston d'ou hamdroieu. ●(1857) GUG 69. Riolennig (…) / ha gamdroïeu em desq / D'm bout quæ a me fal droïeu. ●(1934) DIHU 280/159. kamdroienneu en Aisne.

    (2) Tournant.

    (1913) AVIE 30. er gamdroieu e zei de vout eañn. ●(1931) VALL 212b. Détour, tr. «kammdro V[annetais] f.»

    (1931) VALL 798b. Zigzag, tr. «kamdro V[annetais].» ●(1934) BRUS 279. Un tournant, tr. «ur hamdro –ieu.» ●(1938) DIHU 321/37. kamdro en ivarh.

    B. sens fig.

    (1) Ruse.

    (1744) L'Arm 198a. Qui s'est enrichi par des voyes indirectes, tr. «A zou deitt devoutt pihuic dré gam-droyeu

    (1854) PSA I 87. en dén carguet a gamdroyeu. ●277. eit cuhein gùel ou hamzroïeu. ●(1896) HIS 137. Aveit tennein Jésus ér méz, éañ e gemér enta ur gamdro.

    (1906) DIHU 12/206. Gobér ur gamdro ur huéh en amzér nen dé ket ur pehed marùel ataù. ●(1922) EOVD 216. kuhein er huirioné dré ur gam-dro bean er honzeu. ●(1923) KADO 15. Rak, kent pèl, dizoleit e vou hou kamdroieu. ●(1937) TBBN 15. Liès é arriùé get Jorj kamdroieu sord-sé.

    (2) Klask kammdroioù : chercher des détours (pour dire qqc.).

    (1843) LZBg 1 blezad-2l lodenn 29. n'hun nès quet ni dobér a glasq cam-droïeu eit larèt dehai é ma arrihue ou ær dehuéhan.

    II. Adv. A-gammdroioù : en faisant des méandres.

    (1931) GUBI 59. en (lire : er) stér / Hi e dremen a gam-droieu.

  • kammdroek / kammdroiek
    kammdroek / kammdroiek

    adj. Sinueux, tortueux.

    (1934) BRUS 160. Qui est plein de virages, de détours, tr. «kamdroiek.» ●(1939) DIHU 340/354. Goudé bout heuliet henteu kamdroiek, é tégoéhamb ar hent-pras Soissons, éañn èl un tén.

  • kammdroiek
    kammdroiek

    voir kammdroek

  • kammdroienn
    kammdroienn

    f. –où

    (1) (géographie) Méandre.

    (1924) SBED 59. En ur gamdroien gous. ●(1934) DIHU 280/159. kamdroienneu en Aisne.

    (2) Tournant.

    (1931) VALL 163b. (une) courbe, tr. «kammdroienn V[annetais] f.» ●(1934) BRUS 279. Un tournant, tr. «ur gamdroien –neu, f.»

    (3) Sinuosité.

    (1931) VALL 694b. (une) sinuosité, tr. «kammdroienn f.»

  • kammdroiennat / kammdroienniñ
    kammdroiennat / kammdroienniñ

    v. intr. Sinuer, serpenter.

    (1931) VALL 163b. S'infléchir en courbe, tr. «kammdroiennat V[annetais].» ●(1975) YABA 24.05. laket [linenn en hent-houarn] de gamdroiennein en dro d'er hérieu. ●(1975) LIMO 24 avril. De gamdroiennein, tr. «de faire des détours.»

  • kammdroiennek
    kammdroiennek

    adj. Sinueux.

    (1931) VALL 694a-b. Sinueux, tr. «kammdroiennek.» ●798b. Zigzag, tr. «kamdroiennek V[annetais].» ●(1934) BRUS 167. Sinueux, tr. «kamdroiennek

  • kammdroienniñ
    kammdroienniñ

    voir kammdroiennat

  • kammdroius
    kammdroius

    adj. Sinueux.

    (1744) L'Arm 198a. Indirect, tr. «Cam-droyuss

  • kammed .1
    kammed .1

    f./m. & adv. –où

    I. F./M.

    (1) Pas.

    (1499) Ca 30b. Camhet. g. pas. ●(1575) M 1120. camegou den, tr. «des pas de l'homme.» ●(1633) Nom 195b. Staticuli : le pas : an cammet, an pas.

    (1659) SCger 89a. pas de quelqu'vn, tr. «camet, p. camegeou vre benac.» ●(1732) GReg 2a. A deux pas d'icy, tr. «Var hed diou gamed ac'hanen.» ●689a. Marcher à pas précipitez, tr. «Ober camejou mibin.» ●(1752) PEll 114. Camet, Pas, espace entre les pieds d'un animal qui marche. Pluriel Camejou. ●(1792) BD 4210. na vo ket porneant dime ma camego, tr. «Mes démarches ne seront pas vaines.»

    (1869) SAG 224. ne rafemp ket a veac'h eur gamed. ●(18--) SAQ I 193. ne rinn ket eur gammad.

    (1908) PIGO ii 116. hed ter gammad dioutan. ●(1963) LLMM 99/264. hep mont ur gammed war-raok evel marc’hegerien kouezhet a-ziwar o jav.

    (2) N'en deus graet kammed douar ebet : il n'a jamais marché.

    (1929) KANNgwital 316/264. Eur c'hrouadur mac'hagnet, ha n'en deus great kammet douar ebet c'hoaz, en em lak da vale en eun taol kount.

    (3) Lakaat ur marc'h d'e gammed : faire aller son cheval au pas.

    (18--) KTB.ms 14 p 242. Pa oe arru ar plac'hik iaouank ur pennad en tu-all d'ar pont, a lakaas hi marc'h d'he gammed.

    (4) Astenn e gammed : hâter le pas.

    (1878) EKG II 322. Ne reaz nemed astenn he gammed evit mont buannoc'h er meaz a vourk Plougasnou.

    (5) Ober ur c'hammed goullo : faire un faux pas.

    (1913) KZVr 30 - 28/09/13. «ober ur c'hammad goullo», faire un faux pas, comme quand on trébuche dans un escalier. H[au]t-Trég[orois].»

    (6) Pas, démarche.

    (1732) GReg 698b-699a. Pas, démarche, tr. «camed. p. camejou

    (1931) VALL 196b. Démarche, façon de marcher, tr. «kammed m.»

    (7) sens fig. Pas.

    (1866) HSH 265. Bonapart a reas ar homad a chome ganthan da ober evit pignat var an trôn.

    II. Adv.

    A. [au négat.]

    (1) Jamais.

    (1876) KTB.ms 14 p 59. hep fazia kammed.

    (1907) AVKA 105. na baro kammed dirakoc'h ar wirione. ●(1923) LZBt Gwengolo 31. eur plac'h a zibab, d'ei kalon aour ha nan ouve kammed klemm na kulhieri. ●(1933) MMPA 56. na souzomp kammed dirak hon dever.

    (2) Loc. adv. Ur c'hammed : aucunement.

    (1557) B I 555. Me da quentaff no prisaff quet / Na no caran tam un camhet, tr. «Pour moi, je ne les estime ni ne les aime aucunement.»

    B. Loc. adv. Kammed-ha-kammed : pas à pas.

    (18--) SAQ I 165. Ar maro a dosta kammad ha kammad.

    (1902) PIGO I 103. Kammed ha kammed, / Ec'h a pep den d'ar vered. ●(1981) ANTR 223. Kammed ha kammed / E reer tro ar bed.

  • kammed .2
    kammed .2

    f./m. –où Jante.

    (1499) Ca 30b. Camhet an rot. g. cant de roue.

    (1732) GReg 154b. Les courbes, ou, les jantes qui font le tour de la roüe [de charrette], tr. «Camed. p. camegeou, camedou.» ●508a. Jante, ou courbe de rouë, tr. «Cammed. p. cammejou, cammedou.» ●(1752) PEll 114. Le nouveau Dictionnaire met seulement Camegeou, Jantes de rouë.

    (1905) FHAB Gouere/Eost 126. Gant an traonwil neuze ez a da ober kudennou. An traonwil a zo henvel deuz eur rod en he za ha ne deffe kammet ebet.

  • kammed-karr
    kammed-karr

    f. kammedoù-karr Jante.

    (1910) EGBT 98. kammad-kar, tr. «f. jante.»

  • kammell .1
    kammell .1

    f. –ed, –ezed Boiteuse.

    (1732) GReg 102a. Boiteuse, celle qui boite, tr. «Cammell. p. cammellesed.» ●(1744) L'Arm 33a. Boiteuse, tr. «Cammeell.. létt. f.» ●(1790) MG 149. me mès ur gammèl, péhani-zou goah eid er vocèn.

    (1878) BAY 14. kamel, tr. «boiteuse.»

    (1927) GERI.Ern 130. kammell, tr. «boiteuse.» ●(1957) DSGL 134. kamm ha kammell.

  • kammell .2
    kammell .2

    f. –où

    (1) Bâton courbe.

    (1927) GERI.Ern 130. kammell, tr. «bâton courbe.»

    (2) Crosse (d'évêque).

    (1867) FHB 118/108a. Ar zant (...) a guemer adare he gabel-eskop hag he gammel.

    (1928) FHAB Mezheven 204. gwisket gant dilhad-abad, e gammell. ●(1933) ALBR 16. AN den koz, eur gammel en e zorn, a oa an Aotrou 'n Eskob e-unan.

    (3) (sport) Crosse.

    (1557) B I 370. Heb fellel tam gant ma cammell, / Horell ! tr. «Sans manquer, avec ma crosse, allons !»

    (1732) GReg 237a. Crosse, bâton crochu pour joüer à la crosse, tr. «Camell. p. camellou

    (1876) TDE.BF 316b. Kammell, s. f., tr. «Crosse ou bâton courbé pour le jeu de la crosse.»

  • kammellenn
    kammellenn

    f. –où

    (1) Ligne courbe.

    (1931) VALL 163b. ligne courbe, tr. «kammellenn

    (2) Rouable.

    (1876) TDE.BF 316b. Kammellenn, s. f.., tr. «Rable du four, instrument crochu pour remuer la braise.»

    (1927) GERI.Ern 130. kammellenn f., tr. «rouable (de four).» ●(1931) VALL 665a. Rouable, tr. «kammellenn f.»

  • kammellenn-forn
    kammellenn-forn

    f. Rouable de boulanger.

    (1732) GReg 775b. Rable, ou roüable, instrument de four, tr. «Camellenn-fourn. p. camellennou-fourn

  • kammemglev
    kammemglev

    m. –ioù Malentendu.

    (1931) VALL 443a. Malentendu, tr. «kamm-emgleo m. pl. –gleviou

  • kammenn
    kammenn

    f. –où Grimace.

    (1965) LLMM 109/87. tres ur gammenn war he gweuzkenn.

  • kammerezh
    kammerezh

    m. Boitement.

    (1931) VALL 71b. Boitement, tr. «kammerez m.»

  • kammet
    kammet

    adj.

    (1) (en plt de qqn) Devenu boiteux.

    (14--) N 1819-1820. Memeux estlam mazoff camet / Ha ma diuesquer leheryet, tr. «J'ai le malheur d'être boiteux / Et mes jambes disloquées.»

    (1908) PIGO II 144. Mont a refont d'ar gêr, bornet, monset, kammet, mac'hagnet. ●(1928) BFSA 176. distronket e oa e zivoc'h, moan e vizied, distreset eur skoaz d'ezan, kammet eur c'har.

    (2) (en plt de qqc.) Tordu.

    (1869) FHB 214/37a. eun tam houarn camet ha lem.

  • kammez .1
    kammez .1

    f. –ed Boiteuse.

    (1499) Ca 30a. cames. g. boiteuse.

    (1732) GReg 102a. Boiteuse, celle qui boite, tr. «Cammes. p. cammesed.» ●(1774) AC 31. e toues ar merhet cameset, torteset, dileïet, tr. «chez les boiteuses, bossues, déhanchées.»

  • kammez .2
    kammez .2

    s. Châtiment.

    (14--) Jer.ms 258. Na Cessar (…) / Nez blamse tam dre nep camez, tr. «Et César (….) / Ne t'aurait aucunement blâmé par nul châtiment.» ●(1557) B I 497. Blam na cammez nos dez ne dellezas, tr. «elle qui n'a jamais, jour ni nuit, mérité de blâme ou de châtiment.»

  • kammfroudenn
    kammfroudenn

    kammfroudenn f. –où Caprice.

    (1942) VALLsup 28a. Caprice, tr. «kammfroudenn f.»

  • kammgemer .1
    kammgemer .1

    m. Méprise, confusion.

    (1931) VALL 143b. Confusion ; méprise, tr. «kamm-gemer m.»

  • kammgemer / kammgemerout .2
    kammgemer / kammgemerout .2

    v. tr. d. Confondre.

    (1931) VALL 143b. Confondre ; prendre une chose pour une autre, tr. «kamm-gemerout

  • kammgemerout
    kammgemerout

    voir kammgemer .2

  • kammichal
    kammichal

    v. tr. d. Bricoler (un bout de bois).

    (1974) YABA 19.10. kammichal tammigeu koed. ●YABAlevr 247. Kammichal v. tailler un bout de bois, façonner. ●(1980) LIMO 12 juillet. en hani en em lakè de gamichal un tammig koed beuz. ●(1982) LIMO 05 mars. Lod e welér é kammichal koed d'obér un troed forh.

  • kammigell
    kammigell

    f. –où

    (1) Détour, zig-zag.

    (1876) TDE.BF 317a. Kammigellou, s. pl. f., tr. «Ce mot se dit du vol irrégulier et en zig-zag du papillon.»

    (1931) VALL 212b. Détour, tr. «kammigell f.» ●798b. Zigzag, tr. «kammigell f.»

    (2) Ober kammigelloù : voleter en zig-zag.

    (1876) TDE.BF 317a. Ober kammigellou, tr. «voler de la sorte.»

    (3) Ober ur gammigell : faire un faux-pas.

    (1905) BOBL 11 novembre 60/3c. Ar marc'h, mechanz, a reaz eur gammigel, rag ar c'harr a gouezaz tud hag all 'barz ar rivier.

  • kammigellañ
    kammigellañ

    voir kammigellat

  • kammigellat / kammigellañ
    kammigellat / kammigellañ

    v. intr. Boitiller.

    (1879) ERNsup 157. kammigellat, boiter, Trég., Go[ello].

    (1931) VALL 212b. faire des détours, tr. «kammigellat.» ●688a. Serpenter, tr. «kammigella.» ●798b. Zigzaguer, tr. «kammigella

  • kammigellek
    kammigellek

    adj. Sinueux.

    (1931) VALL 694a. Sinueux, tr. «kammigellek.» ●798b. en zigzag, tr. «kammigellek

  • kammigellus
    kammigellus

    adj. Qui produit des sinuosités.

    (1931) VALL 694a-b. Sinueux, qui produit, qui développe des sinuosités, tr. «kammigellus

  • kammiñ
    kammiñ

    voir kammañ

  • kammober
    kammober

    v. Kammober gant : abuser de.

    (1942) VALLsup 2a. Abuser, tr. «kamm-ober (de gant).»

  • kammroz
    kammroz

    coll. (botanique) Narcisses Narcissus sp.

    (1931) VALL 490a. Narcisse, tr. «kam(m)roz col. sg. kam(m)rozenn

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...