Devri

Recherche 'i...' : 872 mots trouvés

Page 14 : de iskell (651) à ispisial (700) :
  • iskell
    iskell

    f. (cuisine) Potage.

    (1732) GReg 743a. Potage, tr. «ãls. isgell

  • iskis
    iskis

    adj.

    I. Adj.

    A. Attr./Épith.

    (1) Cruel.

    (1576) Cath 19. neuse an impalazr leun a frenesy a lauaras dezy choas vnan a daou : daoust dit pete a sacrifio hac ez beuy a pe a anduro tonrmanchou exquis ha ma vizy distruget, tr. «Alors l'empereur, plein d'emportement, lui dit : choisis un des deux : ou bien tu sacrifieras et tu vivras, ou bien tu endureras des tourments cruels et tu seras mise à mort.»

    (2) Effrayant, monstrueux, terrible.

    (1647) Am.ms 501. Iscquis eo istim arcrin detrimant., tr. Herve Bihan « C’est terrible d’estimer le crime du désastre. »

    (1904) KANngalon Du 262. Ha perak o defe aoun an dorfetourien oc'h ober enn ilizou ho labour iskiz. ●(1908) FHAB Meurzh 86. Eun dra ken iskiz ne c'helle ket chom digastiz. ●(1911) BUAZperrot 879. tourmanchou iskiz a oue kavet evit o lakât d'ar maro. ●(1920) LZBl Gouere 325. traou iskiz ha mantruz, goest da enkrezi zoken eur missioner koz evel d'oun-me.

    (3) Extrême.

    (1880) SAB 53. Pa ve re a domder, sec'hor iskiz, poazedigez, scarnil.

    (4) Bizarre, étrange, singulier.

    (1732) GReg 376a. Étrange, surprenant, tr. «isqiçz.» ●Étrange, éloigné de l'usage, & de la coûtume, tr. «Isqiçz.» ●Je trouve étrange, tr. «isqiçz e cafañ.» ●Il trouvera étrange, tr. «isqicz e cavo.» ●Il est étrange de voir que, tr. «Isqiçz eo guëllet, penaus.» ●Une chose étrange, tr. «Un dra isqiçz.» ●Vous êtes un homme étrange, tr. «un dèn isqiçz oc'h.» ●629b. Qui n'est plus à la mode, tr. «Isqiz

    (1870) FHB 283/172a. Setu aman un dra iskis gouscoude hag a hoarvez stang. ●(1877) EKG I 142. Ar martolod koz (...) en doa guelet meur a dra iskiz, traou briket ha traou marellet.

    (1902) PIGO I 98. eun den hag a veve en eur c'hiz iskiz, eun den ennan e-unan, ha na hente ket ar re-all. ●(1907) FHAB Du 278. eur c'hi iskiz, / Gant e zae (...) dem-rouz ha dem-velen. ●(1910) MBJL 161. e klevomp un drouz iskiz : eur fronjadeg grêt gant tud hag a lôskfe o mouez dre o fri. ●(1918) LZBl Du 433. eun nebeut ormidou iskiz. ●(1963) LLMM 99/264. Er pellder e kleve blejadennoù iskis.

    (5) Excellent.

    (1659) SCger 54b. excellant, tr. «esquis

    (6) (habillement) Grossier.

    (1689) DOctrinal 172. Da caout un abit fris, isquis, à pris isel, tr. Ernault (GMB 246) « …un habit de frise, grossier, de peu de valeur. »

    B. Attr. Hag iskis eo ? : est-ce étrange ?

    (1877) EKG I 125. Hag iskis eo neuze mar deuz beac'h varnezhan.

    II. Adv. intens. Extrêmement.

    (1647) Am.ms 524. Caerz out sur isquis un Adonis coant, tr. « Tu es sûrement extrêmement beau, un joli Adonis »

    (1903) MBJJ 79. An domder n'eo ket ponner iskiz. ●228. ec'h eo koz iskis ar gwe-man. (1906) KANngalon Kerzu 285. eur skuer fall izkiz. ●(1910) MBJL 82. eur palez bras iskis (6 devez arat douar dindanan).

  • iskiz
    iskiz

    m. Un iskiz eo : c'est une honte.

    (1924) NFLO. c'est une honte, tr. «eun iskiz eo

  • iskizadenn
    iskizadenn

    f. –où Monstre.

    (1931) VALL 477a. Monstre (physiol.), tr. «iskisadenn f.»

  • iskonell
    iskonell

    f. –où

    (1) (anatomie) Vessie.

    (1919) DBFVsup 34a. iskonel, f. (Gr[oix]), tr. «vessie.» ●(1934) BRUS 217. La vessie, tr. «en iskonel

    (2) Vésicule, poche.

    (1925) DIHU 171/327. (Groe) Storan (s. m.) behin hir get iskonelleu. Dastumet de Vleimor.

  • iskouniañ
    iskouniañ

    v. Faire un effort qui demande réflexion.

    (1942) VALLsup 61a. Faire un effort qui demande réflexion, tr. «iskounia da L[éon] popul[aire].»

  • iskrim
    iskrim

    m. –où Escrime.

    (1647) Am A.311. Sellit an iscrim eus ar cos grimot.

    (1732) GReg 366a. Escrime, excercice où l'on apprend à faire des armes, tr. «Jscrim. p. jscrimou

    (1914) DFBP 127a. escrime, tr. «Iskrim

  • iskrimañ
    iskrimañ

    v. intr. Pratiquer l'escrime.

    (1732) GReg 366a. Escrimer, faire des armes avec des fleurets, tr. «Jscrima. pr. jscrimet

    (1914) DFBP 127a. escrimer, tr. «Iskrima

  • iskrimer
    iskrimer

    m. –ion

    (1) Escrimeur.

    (1732) GReg 366a. Escrimeur, maître d'armes, tr. «Jscrimer. p. jscrimerien. jscrimour. pr. yen

    (1909) KTLR 5. mestr-eskrimer a bakas meur a daol feuk. ●(1914) DFBP 127a. escrimeur, tr. «Iskrimer

    (2) Mestr-eskrimer : maître d'armes.

    (1732) GReg 366a. Escrimeur, maître d'armes, tr. «mæstr jscrimer. p. mistry jscriméryen

  • iskriv
    iskriv

    adj.

    (1) Fâcheux.

    (1919) DBFVsup 34b. iskru, adj., tr. «fâcheux.» ●(1934) BRUS 126. Fâcheux, tr. «iskru

    (2) Étonnant.

    (1931) VALL 277a. Étonnant, tr. «iskriù V[annetais].»

    (3) Bout iskriv gant ub. : être dur pour qqn.

    (1919) DBFVsup 34b. iskru é genein, tr. «il est dur pour moi (Saint-Gildas, Arzon).»

  • iskuit
    iskuit

    voir eskuit

  • iskuizh
    iskuizh

    s. Manque, défaut.

    (1844) LZBg 2l blezad-1lodenn 73. Rac bout-zou iscùéh a argand. ●76. mæs me iscùéh a argant n'em lausq quet d'hobér èl ma carehen.

  • iskur
    iskur

    v. tr. d.

    (1) Déclarer.

    (1575) M 1689. Neuse an sot dan fur, sigur á yscure, / An hent cazr man delchomp, tr. «Alors le sot au sage, sûrement déclarait : / Prenons ce beau chemin.»

    (2) Expliquer.

    (1575) M 1754. Han eneff plen dre'n fur, sigur á iscury. tr. «Et tu expliqueras sûrement l'âme, certes, par le sage.»

  • iskuz .1
    iskuz .1

    m. –où

    (1) Excuse.

    (1633) Nom 9a. Apologia : excuse ou defense : excus, pe diffen.

    (1659) SCger 47a. echapatoire, tr. «escus.» ●54b. excuse, tr. «excus.» ●(1732) GReg 383b. Excuse, tr. «Iscus. p. iscusou. escus. p. escusou.» ●(1790) Ismar 184. hemb éscus mad er bet. ●(17--) TE 337. clasq éscus na digaré.

    (1869) SAG 242. Izkuz a c'houlennan digane-oc'h. ●(1872) DJL 9. Goulen a ran ive iskuz evit an defotou. ●(1849) GBI II 230. Me 'zo deut da c'houl' iskuzou, tr. «Je viens faire des excuses.» ●(18--) GBI II 28. Me c'houlenn pardon hag iskuz, tr. «Je demande pardon et excuse.»

    (2) Goulenn iskuz gant ub. : demander pardon à qqn.

    (1790) MG 227. Éscus e oulennan gueneoh, me zud-vat. ●266. ean (…) e oulennou éscus gueneoh.

  • iskuz .2
    iskuz .2

    voir iskuziñ

  • iskuzañ
    iskuzañ

    voir iskuziñ

  • iskuzapl
    iskuzapl

    adj. Excusable, pardonnable.

    (1790) MG 208. N'en doh quet éscusabl dirac Doué.

    (1866) FHB 73/164a. an errol-se zo exusabl.

  • iskuzasion
    iskuzasion

    f. Excuse.

    (1499) Ca 81a. Excusation. b. idem.

  • iskuzet
    iskuzet

    adj. Excusé.

    (c.1500) Cb 81b. [excusaff] ga. excuse. b. excuset.

  • iskuziñ / iskuzañ / iskuz
    iskuziñ / iskuzañ / iskuz

    v.

    I. V. tr. d. Excuser, pardonner.

    (1499) Ca 79a. Escus. g. excuser. ●81a. Excusaff. g. excuser.

    (1659) SCger 54b. excuser, tr. «excus.» ●(1732) GReg 383b. Excuser, tr. «Iscusi. pr. iscuset. escusi. pr. escuset. Van[netois] escuseiñ. pr. et.» ●(1790) MG 232. éscusein er ré-ral.

    (1850) MOY 166. excusi dê o scànvadurez. ●(1859) MMN 158. iskuzi defaotou ha mancamanmanchou ar re all. ●(1868) KMM 130. Clasc a ree o escuzi.

    II. V. pron. réfl. En em eskuziñ.

    (1) S'excuser.

    (1621) Mc 7. euit se ne nem excusaff à negligancc.

    (2) Se disculper.

    (1530) J p. 103a. Ha bizcoaz iesus / Eguyt nep achus / Nenn em escusas, tr. «et jamais Jésus, malgré toutes les accusations, ne se disculpa.»

    (3) Se pardonner.

    (1838) OVD 225. ni e hum escuse soignus mad a hur fauteu.

  • islamad
    islamad

    m. islamiz (religion) Islamite.

    (1960) BAHE 23/14. ortodoksiz hag islamiz.

  • Island
    Island

    n. de l. Islande.

    (1929) EMPA 5. met pa zistroo ar goelettinier eus an Island, e teui, kuita, d’am gortoz du-hont, war an uhel e-kichen Itron Varia Kelou-mat e Pennpoull.

  • islanded
    islanded

    plur. Pêcheur d'Islande.

    (1935) BREI 419/3d. kimiad an Islandeed a yelo warc'hoaz da besketa war du an Douar-Neve.

  • islandr
    islandr

    m. Irlandais (langue).

    (1638) Peiresc 7-9. Quement langaich à so er bet / Italien, Latin ha Grec, / Islanrd (sic), Sauxnec ha Brezonec, tr. «Toutes les langues qui existent en ce monde / Italien, latin et grec, / Irlandais, anglais et breton.»

  • Islandr .1
    Islandr .1

    n. de l. Irlande.

    (1659) SCger 66a. Hibernie, tr. «Islandr

  • Islandr .2
    Islandr .2

    m. Irlandais.

    (1659) SCger 66a. vn Hibernois, tr. «vn Islandr

  • islavarenn
    islavarenn

    f. –où (grammaire) Proposition subordonnée.

    (1931) VALL 599a. Proposition subordonnée, tr. «islavarenn

  • isletanant
    isletanant

    m. –ed (domaine militaire) Sous-lieutenant.

    (1931) VALL 705b. Sous-lieutenant, tr. «is-letanant pl. ed.» ●(1957) AMAH 53. ne vane war vale nemet an isletanant Bouvier ha me.

  • islonk
    islonk

    m. –où

    (1) Gouffre.

    (1874) POG 7. Euz a weled ann izlonkou. ●101. izlonkou ar mor doun. ●(1889) ISV 363. Mont a rit da goeza en islonk ! ●487. e goelet an islong.

    (1912) MMPM 106. gweled an islounk.

    (2) sens fig. Ce qui est considéré comme un gouffre où l'on se perd.

    (1911) BUAZperrot 654. diniver eo an dud a ziframmas eus islonk ar pec'hed.

  • islonkadur
    islonkadur

    m. –ioù Engloutissement.

    (1931) VALL 257b. Engloutissement, tr. «islonkadur m.»

  • islonkañ
    islonkañ

    v.

    (1) V. intr. S'abîmer.

    (1931) VALL 2b. S'abîmer, tr. «islonka

    (2) V. tr. d. Engloutir.

    (1931) VALL 257b. Engloutir, tr. «islonka

  • islonkel
    islonkel

    adj.

    (1931) VALL 4b. Abyssal, t. «islonkel

  • islonkus
    islonkus

    adj.

    (1) Engloutisseur.

    (1866) BOM 8. Barz ar mor izlounkuz.

    (1906) BOBL 10 février 73/3d. Emaint kreiz ar mor islounkus. ●(1926) FHAB Kerzu 471. An heol aour a ziskenn er morveur islonkus.

    (2) Abyssal.

    (1963) EGRH II 117. islonkus a., tr. « abyssal. »

  • ismegoù
    ismegoù

    plur. Façons, manières.

    (1974) BRUD 46/20. Bugale o tond euz ar skol a rae goap gand bep seurt ismegou en eur skei war o zal gand o biz.

  • ismodoù
    ismodoù

    plur. Ober ismodoù : faire des façons.

    (1872) ROU 84a. Façons. Faire des façons, tr. «Ober ismodou.» ●(1876) TDE.BF 306b. Ismodou, s. pl. m. Ober ismodou, tr. «faire des façons, se faire prier.»

    (1931) VALL 290a-b. (faire) des façons, tr. «ismodou

  • ismoriñ
    ismoriñ

    voir esmoliñ

  • isofiser
    isofiser

    m. –ion (domaine militaire) Sous-officier.

    (1923) FHAB Mezheven 211. Daoust ha roue ebed a zo direisoc'h ha gronsoc'h eget is-ofiserien a zo ? ●(1931) VALL 705b. Sous-officier, tr. «is-ofiser pl. ien

  • ispilh
    ispilh

    adj., m., prép. & adv.

    I. Adj. Suspendu.

    (1732) GReg 899a. Suspendu uë, pendant, tr. «ispilh

    II. M. Chom ouzh an ispilh.

    (1) (en plt de qqc) Rester en rade.

    (1874) FHB 488/143a. ar bansion zo eat ive en he zro, pe chomet oc'h an ispil.

    (2) (en plt de qqn) Rester en rade.

    (1911) BUAZperrot 340. eston eo ar vignoned a jom ouz an ispilh pa bigner eus eur renk izel da unan uhel.

    III. Prép. A-ispilh.

    A. Pendu par.

    (1834) SIM 129. en eur laqat o fen d'an traon, a ispill o zreid.

    B. Loc. prép. A-ispilh ouzh.

    (1) Pendu par.

    (1834) SIM 129. Arabat eo laqat an den beuzet a ispill ous e dreid.

    (2) Suspendu à.

    (1727) HB 124. Jesus crucifiet a so savet a-ispill ouz ar Groas.

    (1834) APD 110. savet a ispill ouz ar groas. ●(1882) BAR 144. a-ispill ouz an tachou.

    (1904) KANngalon Du 253. eur guchen zillad a ispill ouz ar voger. ●(1911) SKRS II 6. e oue staget a ispill ouz eur vezen.

    IV. Adv.

    (1) Pendant, qui pend.

    (1732) GReg 709b. Pendre, suspendre, tr. «lacqaat a ispilh

    (1906) KANngalon Mae 107. eur pennad chapeled a ispill o tont euz he c'hodel.

    (2) An divrec'h a-ispilh : les bras ballants.

    (1732) GReg 115a. Il s'en va les bras balans, ou, les bras pendans, tr. «Qerzet a ra, e zivreac'h a jspilh. peurvuyâ ez a, evel ul landreand, gand e zivræc'h a-jspilh

    (3) sens fig. Chom a-ispilh : rester en attente, en rade.

    (1920) FHAB Mae 348. ar paeamanchou en aour (...) a zo chomet a-ispilh.

  • ispilhañ
    ispilhañ

    v. tr. d. Suspendre, accrocher.

    (1931) VALL 31b. Appendre, tr. «ispilha.» ●720b. Suspendre, tr. «ispilha

    (1943) FATI 21. ouz eur skourr e ispilhont ar banerig.

  • ispilhenn
    ispilhenn

    f. –où Pendentif.

    (1931) VALL 546a. Pendentif, tr. «ispilhenn f. pl. ou

  • ispilhonat
    ispilhonat

    v. intr. Pendouiller.

    (1908) FHAB Gwengolo 269. lassou he c'hoef hag he bleo oc'h ispoillonat (sic). ●(1908) FHAB Here 306. Ar zug-eost a ispillone azioc'h an oaled. ●(1912) FHAB Even 187. e durbanik a hispilloune en dro dezan evel eun tam pillou.

  • ispion
    ispion

    m. –ed Espion.

    (1920) MVRO 24/1b. eun ispion Allmand.

  • ispionañ
    ispionañ

    v. tr. d. Espionner.

    (1905) BOBL 19 août 48/2d. hen a ispione ar mestrou-skol, a flatoulle anezo d'ar prefet. ●(1905) BOBL 25 novembre 62/1a. eur poliser a ispionaz anezo.

  • ispiriañs
    ispiriañs

    f. Expérience.

    (1905) BOBL 24 juin 40/3f. Hir ispirianz a zo red evid gallout lavaret e ver eur c'hoarier mad a voulou.

  • ispis
    ispis

    coll.

    (1) Épice.

    (1499) Ca 79a. Espice. g. idem. ●100b. [greunenn] g. grain despice. b. greunenn espicc. ●130b. Malouer an espicc vide in mortez. ●(1633) Nom 72a. Aroma, odoramentum : des espices : espiçcou. ●165a. Pila, mortarium, mortariolum : mortier : mortez da pilat ispiçc. ●Pistillum radius : pilon : piloun, vnan da pilat an ispiçc.

    (1732) GReg 359b. Épices, pour épicer, tr. «ispiçz. p. ispiçzou.» ●(1792) BD 1839-1840. medy da ol espis da ol gonstituo / da vesselio archant, tr. «Où sont toutes tes épices, toutes tes rentes, / ta vaisselle d'argent.»

    (2) Kambr an ispis : toilettes.

    (1633) Nom 133-134 : Latrina : retraict, priué, necessaire, basse chambre, latrine : vn garde-rob, cambr an pry melen, cambr an ispiçc.

  • ispiser
    ispiser

    m. –ion Épicier.

    (1499) Ca 79a. espicer. ●(1633) Nom 302b. Aromatopola, aromatarius : espicier : ispicer, droguist.

    (1732) GReg 359b. Épicier, Marchand d'épiceries, tr. «jspiçzer. p. yen

    (1834) SIM 125. an amezec marc'hadour ispicer.

    (1906) BOBL 10 novembre 111/3b. espiser er bourk.

  • ispiserezh .1
    ispiserezh .1

    m. Épicerie (commerce de, marchandises).

    (1499) Ca 79a. Espicerez. ●(1633) Nom 128b. Aromatopolium, aromataria taberna : boutique d’espicerie : bouticl an ispicerez.

    (1732) GReg 359b. Épicerie, tr. «ispiçérez

    (1963) EGRH II 117. ispiserezh m. épicerie (commerce, marchandises). »

  • ispiserezh .2
    ispiserezh .2

    f. -ioù Épicerie (local commercial).

    (1963) EGRH II 117. ispiserezh f. -ioù, tr. « épicerie (magasin). »

  • ispiset
    ispiset

    adj. Épicé.

    (1710) IN I 274. bouedou tom hac ispicet.

  • ispisial
    ispisial

    adj.

    (1) Attr./Épith. Spécial.

    (1847) MDM 196. evitho, en ho interesd ispisial, eo gread an tenzor a espernedigez.

    (1913) FHAB Meurzh 87. eun dalvoudegez ispisial. ●(1959) BAHE 19/17. Ur priz ispisial a vo graet d'ar strolladoù breizhek a rakpreno al levr.

    (2) Adv. Spécialement.

    (1659) SCger 113b. specialement, tr. «e special.» ●(1727) HB 39. ispisial dar re ma hon eus un devotion particulier dezo. ●(1732) GReg 885a. Specialement, tr. «jspicyal

    (1865) LZBt Gouere 4. N'eo ket ret adlarat d'hac'h pegen poaniet on bet, ispisial aboe miz maë.

    (1910) MBJL 58. ober d'ê vad ha plijadur ? D'ar gatoliked a-ziavêz zoken hag ispisial d'ar venec'h.

Ce site utilise des cookies pour son fonctionnement.En savoir plus...